Nu går Emma, själv, på riktigt. Hon ställer sig upp själv, går många steg utan att ramla. Hon törs! Igår var den magiska dagen då det skedde för första gången och så klart var jag på jobbet. Men jag fick se det i morse.
Idag har hon gått på egna ben ända till Konsum ca 50 meter bort. Men då ville hon hålla pappa i handen.
lördag 31 maj 2008
Riktiga guldpengar
Det är dags att väga guldtiorna lite extra i handen innan man betalar med dem på Konsum. Det finns nämligen åttan stycken i rent guld i omlopp. En nionde har hittat sin väg till Myntkabinettet och en tionde har skaparen av guldpengarna, Pär Lindblom, behållt själv.
Undrar om han kommer att anklagas för falskmynteri?
Jag har inte hört talas om det här förut, däremot har jag hört att det ska finnas ett antal tior där kronan (eller klaven, det beror på hur man ser det) är upp och ner. Dem ska man tydligen få hittelön för om man lämnar in dem.
Tiokronor i äkta guld
Undrar om han kommer att anklagas för falskmynteri?
Jag har inte hört talas om det här förut, däremot har jag hört att det ska finnas ett antal tior där kronan (eller klaven, det beror på hur man ser det) är upp och ner. Dem ska man tydligen få hittelön för om man lämnar in dem.
Tiokronor i äkta guld
fredag 30 maj 2008
Dag vs. natt
Moby har skrivit ett underhållande inlägg i sin blogg om sin lust att vara vampyr för att slippa dagens vedermödor. Läs det här.
Veckans topp fem: Det du söker i en partner
Alla har vi preferenser när det gäller våra val av partners, och om detta handlar veckans topp fem. Det kan vara allt från deras intressen eller deras livsåskådning till att de ska ha en viss hårfärg eller ha tunna eller fylliga läppar. Vissa är förstås mer kräsna än andra.
Vilka attribut och egenskaper söker du hos din partner? Ska han/hon vara snäll, häftig, tatuerad, djurvän, sportig, älska bilar, mörkhårig, blond, sminkad, osminkad? Jag är nyfiken, så gör ett eget inlägg i din blogg med din topp fem, och lämna sedan en länk i kommentarerna till detta inlägg.
Här är min lista:
1. Han ska ha humor. Det bästa med min man är att han kan få mig att skratta. Jag skulle aldrig stå ut med någon som inte kunde det. Med humor följer även en viss självdistans, också en viktig egenskap.
2. Omtänksamhet. Ja, jag kräver att bli tänkt på. Att han visar hänsyn och bryr sig om. Ger mig en kram när jag behöver det och uppmuntran när jag behöver det. Det är kärlek att bry sig om hur någon annan har det.
3. Ärlighet. Det värsta jag vet är att bli lurad och när folk ljuger åt mig. Visst, man behöver inte vara brutalt ärlig och alltid säga exakt som man tycker, det krävs ju även takt och finkänslighet. Men om jag ställer en fråga vill jag ha ett ärligt svar. Förutom om jag frågar om min rumpa ser extra stor ut i de nya jeansen. Då är en lögn befogad.
4. Respekt. Jag är den jag är och det ska respekteras. Samtidigt respekterar jag även min partner, och av respekt för honom kan jag tvingas ändra mig på vissa punkter. Men om något är viktigt för mig vill jag att han respekterar det. I förlängningen ska han även respektera min familj och mina vänner.
5. Längdskillnad. Alla andra utseendemässiga attribut kan jag tänka mig att leva med, men jag skulle inte kunna bli attraherad av en man som inte var minst en decimeter längre än mig, gärna två.
Vilka attribut och egenskaper söker du hos din partner? Ska han/hon vara snäll, häftig, tatuerad, djurvän, sportig, älska bilar, mörkhårig, blond, sminkad, osminkad? Jag är nyfiken, så gör ett eget inlägg i din blogg med din topp fem, och lämna sedan en länk i kommentarerna till detta inlägg.
Här är min lista:
1. Han ska ha humor. Det bästa med min man är att han kan få mig att skratta. Jag skulle aldrig stå ut med någon som inte kunde det. Med humor följer även en viss självdistans, också en viktig egenskap.
2. Omtänksamhet. Ja, jag kräver att bli tänkt på. Att han visar hänsyn och bryr sig om. Ger mig en kram när jag behöver det och uppmuntran när jag behöver det. Det är kärlek att bry sig om hur någon annan har det.
3. Ärlighet. Det värsta jag vet är att bli lurad och när folk ljuger åt mig. Visst, man behöver inte vara brutalt ärlig och alltid säga exakt som man tycker, det krävs ju även takt och finkänslighet. Men om jag ställer en fråga vill jag ha ett ärligt svar. Förutom om jag frågar om min rumpa ser extra stor ut i de nya jeansen. Då är en lögn befogad.
4. Respekt. Jag är den jag är och det ska respekteras. Samtidigt respekterar jag även min partner, och av respekt för honom kan jag tvingas ändra mig på vissa punkter. Men om något är viktigt för mig vill jag att han respekterar det. I förlängningen ska han även respektera min familj och mina vänner.
5. Längdskillnad. Alla andra utseendemässiga attribut kan jag tänka mig att leva med, men jag skulle inte kunna bli attraherad av en man som inte var minst en decimeter längre än mig, gärna två.
Är det inte fantastiskt?
Det har hittats en indianstam som aldrig har haft kontakt med den moderna världen utanför Amazonas djungler. De hotar helikoptern som flyger förbi över dem med båge och pil.
Är det inte befriande på något sätt? Att det finns människor som lever som de alltid ha gjort, som inte har internet, inte deklarerar, lever helt utan elektricitet, telefoner, myndigheter, badkar, cigaretter och alla andra mer eller mindre smarta påfund av den moderna människan.
Tänk att det finns fläckar på kartan dit vi inte tar oss (ännu, nu sägs det att exploateringen av regnskogen hotar stammens områden) och där man kan leva (relativt) ostörd.
Jag tycker det känns bra. Som ett kvitto på att vi inte har sabbat riktigt allt riktigt ännu.
Okänd indianstam funnen i Sydamerika
Nyupptäckt indianstam hotas av illegal skogsavverkning
Är det inte befriande på något sätt? Att det finns människor som lever som de alltid ha gjort, som inte har internet, inte deklarerar, lever helt utan elektricitet, telefoner, myndigheter, badkar, cigaretter och alla andra mer eller mindre smarta påfund av den moderna människan.
Tänk att det finns fläckar på kartan dit vi inte tar oss (ännu, nu sägs det att exploateringen av regnskogen hotar stammens områden) och där man kan leva (relativt) ostörd.
Jag tycker det känns bra. Som ett kvitto på att vi inte har sabbat riktigt allt riktigt ännu.
Okänd indianstam funnen i Sydamerika
Nyupptäckt indianstam hotas av illegal skogsavverkning
Heja Åsa Brolin!
I Aftonbladets artikelserie om stressade småbarnsföräldrar intervjuas idag Åsa Brolin. Hon och hennes man har bestämt sig för att stressa av i stället, för att få en lugn och skön tillvaro med sitt barn. Jag tycker det är på tiden att även sådana exempel lyfts fram.
Åsa och hennes man jobbar halvtid och har gått ner i "levnadsstandard" (för så uttrycks det ju ofta i mitt tycke helt felaktigt när man lever på mindre pengar) för att få mer tid och slippa stressa. De upplever att omgivningen provoceras av att de inte känner sig stressade, att de vägrar renovera och kan skrota runt en hel dag.
Jag försöker så långt det är möjligt att leva ett liv som Åsas. Jag jobbar frivilligt halvtid (vilket ingen människa verkar kunna förstå) och jag upplever mig inte alls som stressad. När dottern var späd vägrade jag "mammagrupper" och babyaktiviteter. De enda fasta tiderna vi hade var kontrollerna på BVC. Det var jätteskönt.
Men när jag berättade att jag vilade i stället för att diska så sa folk "åh, om jag ändå hade kunnat göra det, vad klok du är" som om jag hade uppfunnit glödlampan. Det är väl bara att lägga sig ner och låta tröttheten göra resten?
Igår pratades det om svenska folkets svagare köpkraft. Det utmålades som en katastrof. Folket har blivit fattigt och har inte råd med sina lån. Sen sade den ekonomiska experten att familjerna kanske måste göra avkall på annat för att ha råd att bo kvar, t.ex. kanske bara åka på en semesterresa i stället för två per år.
Jag höll på att sätta i halsen. Vad förväntar sig folk egentligen? Är det den nya definitionen av fattigdom? Att bara ha råd att åka till Grekland en gång? Mycket ska man höra.
Jag börjar förstå att folk stressar ihjäl sig om de ska ha råd med fin villa som dessutom ska renoveras till oigenkännlighet i enlighet med inredningsprogrammen på TV, och sedan åka till Kreta på sommaren och Thailand på vintern. Men kom inte och klaga i så fall, ni har banne mig valt det själva.
Åsa och hennes man jobbar halvtid och har gått ner i "levnadsstandard" (för så uttrycks det ju ofta i mitt tycke helt felaktigt när man lever på mindre pengar) för att få mer tid och slippa stressa. De upplever att omgivningen provoceras av att de inte känner sig stressade, att de vägrar renovera och kan skrota runt en hel dag.
Jag försöker så långt det är möjligt att leva ett liv som Åsas. Jag jobbar frivilligt halvtid (vilket ingen människa verkar kunna förstå) och jag upplever mig inte alls som stressad. När dottern var späd vägrade jag "mammagrupper" och babyaktiviteter. De enda fasta tiderna vi hade var kontrollerna på BVC. Det var jätteskönt.
Men när jag berättade att jag vilade i stället för att diska så sa folk "åh, om jag ändå hade kunnat göra det, vad klok du är" som om jag hade uppfunnit glödlampan. Det är väl bara att lägga sig ner och låta tröttheten göra resten?
Igår pratades det om svenska folkets svagare köpkraft. Det utmålades som en katastrof. Folket har blivit fattigt och har inte råd med sina lån. Sen sade den ekonomiska experten att familjerna kanske måste göra avkall på annat för att ha råd att bo kvar, t.ex. kanske bara åka på en semesterresa i stället för två per år.
Jag höll på att sätta i halsen. Vad förväntar sig folk egentligen? Är det den nya definitionen av fattigdom? Att bara ha råd att åka till Grekland en gång? Mycket ska man höra.
Jag börjar förstå att folk stressar ihjäl sig om de ska ha råd med fin villa som dessutom ska renoveras till oigenkännlighet i enlighet med inredningsprogrammen på TV, och sedan åka till Kreta på sommaren och Thailand på vintern. Men kom inte och klaga i så fall, ni har banne mig valt det själva.
Kulturfyran: Hårdrock
Denna vecka är kulturfyran hårdrocksrelaterad.
1. Är du en hårdrocksfan?
Ja, bland annat gillar jag vissa typer av hårdrock. Maken lyssnar nästan enbart på denna typ av musik så jag utsätts för en hel del tvångslyssning.
2. Vad betyder Kiss för dig?
Personligen - inte särskilt mycket. För mig är Kiss smink, världens längsta tunga och "I was made for loving you".
3. Kiss spelar på Stadion. Kommer du att gå på någon slags konsert i sommar?
Tyvärr inte. Jag hade gärna farit och sett Iron Maiden på Ullevi men maken vill inte, tråkmånsen. Ja, och så kostar det ju pengar som jag inte har.
4. Vilken är den bästa konsert du varit på, eller som du minns mest eller som varit viktigast för dig?
Jag måste säga U2 på Ullevi 2005. Det var ta mig fan religiöst.
1. Är du en hårdrocksfan?
Ja, bland annat gillar jag vissa typer av hårdrock. Maken lyssnar nästan enbart på denna typ av musik så jag utsätts för en hel del tvångslyssning.
2. Vad betyder Kiss för dig?
Personligen - inte särskilt mycket. För mig är Kiss smink, världens längsta tunga och "I was made for loving you".
3. Kiss spelar på Stadion. Kommer du att gå på någon slags konsert i sommar?
Tyvärr inte. Jag hade gärna farit och sett Iron Maiden på Ullevi men maken vill inte, tråkmånsen. Ja, och så kostar det ju pengar som jag inte har.
4. Vilken är den bästa konsert du varit på, eller som du minns mest eller som varit viktigast för dig?
Jag måste säga U2 på Ullevi 2005. Det var ta mig fan religiöst.
torsdag 29 maj 2008
Som Pavlovs hundar
Nu har det gjorts en amerikansk (vad annars) undersökning som visar att mer pengar visst gör en lyckligare. Även om man redan är rik.
Jag kan till viss del hålla med om att det är jobbigt och motigt att vara fattig, jag har själv varit det under längre perioder. Man oroar sig, man måste avstå, man vänder på slantarna. Det är inte direkt något som gör en lycklig.
Det kan mycket väl hända att vi upplever oss som lyckligare när vi är rika. Men vad beror det på?
Jag tror att det är för att vi är indoktrinerade till att tro att med pengar kommer lyckan. Att lycka är att kunna konsumera. Att lycka är ett vackert hus, en ny bil, trendiga plagg. Men vad är det egentligen? Är det lycka, eller är det bara som vi tror? När vi har det, känner vi då en känsla av lycka över att ha hög status, att andra i sin tur åtrår det vi har och ser upp till oss?
Jag tror att vi i det här fallet fungerar exakt som Pavlovs hundar som dreglade när de hörde en klocka, eftersom de kopplade klockan till mat. Vi har från späd ålder fostrats till att konsumera, till att tro att det ska göra oss lyckliga. Följdaktligen upplever vi oss som lyckliga när vi konsumerar.
Aftonbladets opinionsundersökning visar att 35,5 % tycker att kärlek gör dem lycklig, 23 % att pengar gör det. Endast 7,1 % svarar att det gör dem som mest lycklig att få barn. Eh?
Jag hoppas att det är en massa människor som ännu inte har några barn som har svarat, för annars är det ta mig fan skrämmande. Jag upplevde min dotters födelse som det största jag varit med om, något jag tror jag delar med de allra, allra flesta föräldrar. Hur kan man anse att pengar gör en lyckligare än att få ett barn? Ett barn!
Jag har min man och mitt barn. Jag är fattig på pengar men rik på kärlek.
Visst kan man köpa lycka för pengar
Jag kan till viss del hålla med om att det är jobbigt och motigt att vara fattig, jag har själv varit det under längre perioder. Man oroar sig, man måste avstå, man vänder på slantarna. Det är inte direkt något som gör en lycklig.
Det kan mycket väl hända att vi upplever oss som lyckligare när vi är rika. Men vad beror det på?
Jag tror att det är för att vi är indoktrinerade till att tro att med pengar kommer lyckan. Att lycka är att kunna konsumera. Att lycka är ett vackert hus, en ny bil, trendiga plagg. Men vad är det egentligen? Är det lycka, eller är det bara som vi tror? När vi har det, känner vi då en känsla av lycka över att ha hög status, att andra i sin tur åtrår det vi har och ser upp till oss?
Jag tror att vi i det här fallet fungerar exakt som Pavlovs hundar som dreglade när de hörde en klocka, eftersom de kopplade klockan till mat. Vi har från späd ålder fostrats till att konsumera, till att tro att det ska göra oss lyckliga. Följdaktligen upplever vi oss som lyckliga när vi konsumerar.
Aftonbladets opinionsundersökning visar att 35,5 % tycker att kärlek gör dem lycklig, 23 % att pengar gör det. Endast 7,1 % svarar att det gör dem som mest lycklig att få barn. Eh?
Jag hoppas att det är en massa människor som ännu inte har några barn som har svarat, för annars är det ta mig fan skrämmande. Jag upplevde min dotters födelse som det största jag varit med om, något jag tror jag delar med de allra, allra flesta föräldrar. Hur kan man anse att pengar gör en lyckligare än att få ett barn? Ett barn!
Jag har min man och mitt barn. Jag är fattig på pengar men rik på kärlek.
Visst kan man köpa lycka för pengar
Fyra plus till SATC
Aftonbladet ger Sex and the City-filmen fyra plus. Den är "godis för ögonen" och det är "välskrivet och smart". Nu längtar jag om möjligt ännu mer efter att se den. Det kommer att kännas som att återse gamla väninnor, känns det som. Vad gör de nu för tiden?
James McAvoy som Bilbo?
Knappt hann det komma ut att Guillermo Del Toro och Peter Jackson har en favorit för rollen som Bilbo i filmen The Hobbit förrän ryktena om vem det kan vara poppar fram. I dag rapporterar showbiz spy att James McAvoy (Mr. Tumnus i Narnia) ska vara den store favoriten. Så långt så bra, jag tror han kan funka.
Men sedan säger de att han är favoriten framför Daniel Radcliffe och Jack Black. Och det är då jag inser att detta trots allt inte är något att ta på allvar. Att någon av dem skulle få rollen är så osannolikt att jag törs slå vad om hyfsat mycket pengar att det inte är sant.
Det är typiskt skvaller, journalisten slänger in ett namn från en annan känd fantasyfilm och ett namn som har jobbat med Peter Jackson tidigare.
Men artikeln fick mig faktiskt att få upp ögonen för James McAvoy. Han ser lite "hobbitig" ut.
Men sedan säger de att han är favoriten framför Daniel Radcliffe och Jack Black. Och det är då jag inser att detta trots allt inte är något att ta på allvar. Att någon av dem skulle få rollen är så osannolikt att jag törs slå vad om hyfsat mycket pengar att det inte är sant.
Det är typiskt skvaller, journalisten slänger in ett namn från en annan känd fantasyfilm och ett namn som har jobbat med Peter Jackson tidigare.
Men artikeln fick mig faktiskt att få upp ögonen för James McAvoy. Han ser lite "hobbitig" ut.
Snart är vi kanske tre på linjen
Aftonbladet rapporterar om att riksdagen mest troligt kommer att klubba igenom beslutet att tillåta FRA (Försvarets radioanstalt) att tjuvlyssna och tjuvläsa våra telefonsamtal och vår datortrafik så fort den passerar Sveriges gränser.
Förslaget gick inte igenom för ett år sedan, men ska alltså tas upp igen.
Visst kan man resonera som så att har man bara rent mjöl i påsen så behöver man inte oroa sig. Förvisso. Men jag pratar i telefon med mina föräldrar ett par-tre gånger i veckan. Om jag säger "det budskapet slog ner som en bomb" eller "det var nån som sköt värsta bomben här på nyår" så kommer ordet "bomb" att sätta igång ett litet alarm någonstans i FRA:s elektroniska mojänger, och det är högst möjligt att någon lyssnar in sig på vårt samtal för att försäkra sig om att vi inte har något fuffens för oss. Vilket vi så klart inte har, men det känns ändå obehagligt.
Om jag pratar i telefon med någon vill jag inte hela tiden ha i bakhuvudet att det kan sitta någon och lyssna. Utan att man vet det. Hur ska jag kunna slappna av och prata på som vanligt?
Eller blir det som i Big Brother där de säger att man glömmer kamerorna efter ett tag?
Dessutom är det inte bara de som ringer över Sveriges gränser som drabbas, som sagt. Det rör även dem som skickar och tar emot gränsöverskridande datortrafik. Vilket i stort sett är alla, för även om du pratar på msn med din granne så går meddelandena via en amerikansk server. Alltså passerar de Sveriges gräns. Det samma gäller hotmail och gmail. Antagligen även denna blogg, när jag tänker efter.
Så det gäller att tänka på att inte skriva alldeles för snaskiga detaljer i mailet till killen eller tjejen och i samma mail beskriva denna/e som en "sexbomb". Eller nämna att sexet ni hade var "explosivt". Då sitter nämligen någon på FRA och läser utskriften av mailet inom kort.
Pinsamt. Och väldigt integritetskränkande.
Och eftersom jag är så pass konspiratoriskt lagd att jag misstänker att det här redan händer, och orden i detta inlägg antagligen har fått massor av alarm att börja tjuta, så vänder jag mig direkt till dig, anställd på FRA: läs ordentligt och ta åt er av kritiken. Är det inte löjligt att du ska läsa min blogg, jag som inte ens vet hur man hanterar en smällare?
Förslaget gick inte igenom för ett år sedan, men ska alltså tas upp igen.
Visst kan man resonera som så att har man bara rent mjöl i påsen så behöver man inte oroa sig. Förvisso. Men jag pratar i telefon med mina föräldrar ett par-tre gånger i veckan. Om jag säger "det budskapet slog ner som en bomb" eller "det var nån som sköt värsta bomben här på nyår" så kommer ordet "bomb" att sätta igång ett litet alarm någonstans i FRA:s elektroniska mojänger, och det är högst möjligt att någon lyssnar in sig på vårt samtal för att försäkra sig om att vi inte har något fuffens för oss. Vilket vi så klart inte har, men det känns ändå obehagligt.
Om jag pratar i telefon med någon vill jag inte hela tiden ha i bakhuvudet att det kan sitta någon och lyssna. Utan att man vet det. Hur ska jag kunna slappna av och prata på som vanligt?
Eller blir det som i Big Brother där de säger att man glömmer kamerorna efter ett tag?
Dessutom är det inte bara de som ringer över Sveriges gränser som drabbas, som sagt. Det rör även dem som skickar och tar emot gränsöverskridande datortrafik. Vilket i stort sett är alla, för även om du pratar på msn med din granne så går meddelandena via en amerikansk server. Alltså passerar de Sveriges gräns. Det samma gäller hotmail och gmail. Antagligen även denna blogg, när jag tänker efter.
Så det gäller att tänka på att inte skriva alldeles för snaskiga detaljer i mailet till killen eller tjejen och i samma mail beskriva denna/e som en "sexbomb". Eller nämna att sexet ni hade var "explosivt". Då sitter nämligen någon på FRA och läser utskriften av mailet inom kort.
Pinsamt. Och väldigt integritetskränkande.
Och eftersom jag är så pass konspiratoriskt lagd att jag misstänker att det här redan händer, och orden i detta inlägg antagligen har fått massor av alarm att börja tjuta, så vänder jag mig direkt till dig, anställd på FRA: läs ordentligt och ta åt er av kritiken. Är det inte löjligt att du ska läsa min blogg, jag som inte ens vet hur man hanterar en smällare?
onsdag 28 maj 2008
Jag mår illa
Det är så svårt att läsa om barn som far illa. Aftonbladet har tagit ett bra initiativ med sin artikelserie om barn som skadas av sina närstående, men när jag läser om Gabriella som nästan blev ihjälslagen av sin mammas pojkvän sjunker tron på mänskligheten en bra bit.
Hur man kan göra så mot ett barn, även om det inte är ens eget, övergår mitt förstånd. Vilken press är man utsatt för? Vad pågår inne i en sådan människa? Är det en människa som du och jag som är driven för långt eller är det bara vissa människor som kan göra så här?
Själv har jag också brutit ihop av trötthet, varit uppgiven, arg, ledsen. Men jag har inte känt ilska mot mitt barn, utan jag har suttit med henne i famnen och gråtit och berättat åt henne hur ledsen jag är för att jag är så trött.
Har jag känt ilska och vanmakt över min situation har jag klagat min nöd åt maken.
Betyder detta att jag inte är en person som skulle kunna göra mitt barn illa eller betyder det att jag har haft de nödvändiga ventilerna som behövs? Självklart känns det som om jag aldrig skulle kunna bära hand mot mitt barn, men kan man vara säker?
Hur man kan göra så mot ett barn, även om det inte är ens eget, övergår mitt förstånd. Vilken press är man utsatt för? Vad pågår inne i en sådan människa? Är det en människa som du och jag som är driven för långt eller är det bara vissa människor som kan göra så här?
Själv har jag också brutit ihop av trötthet, varit uppgiven, arg, ledsen. Men jag har inte känt ilska mot mitt barn, utan jag har suttit med henne i famnen och gråtit och berättat åt henne hur ledsen jag är för att jag är så trött.
Har jag känt ilska och vanmakt över min situation har jag klagat min nöd åt maken.
Betyder detta att jag inte är en person som skulle kunna göra mitt barn illa eller betyder det att jag har haft de nödvändiga ventilerna som behövs? Självklart känns det som om jag aldrig skulle kunna bära hand mot mitt barn, men kan man vara säker?
Apropå förra inlägget
Den här kan jag höra hur många gånger som helst. Den väcker många känslor.
REM - Drive
Håller än!
Ibland påminns man om såna där sällsynt bra låtar. Låtar som man inte tänker på helt enkelt för att de är "för kända", man glömmer hur fantastiska de faktiskt är.
Det här är en sådan låt.
Det här är en sådan låt.
REM - Loosing my religion
En flicka!
Och så var det Malin och Kents tur att få sitt efterlängtade barn. En liten Meya blev det.
Gratulationer i massor!
Gratulationer i massor!
Vem är Bilbo?
Tidningen Empire rapporterar att Guillermo del Toro och Peter Jackson är överens om vem deras förstahandsval för huvudrollen som Bilbo i kommande Hobbit-filmen är. Del Toro säger så här:
Jag hoppas på Martin Freeman.
"I can tell you that it's down to a few names that we all agree upon. And that our first choice...completely, magically, we said the same name. All of us!"Men det är bara de som vet vem det är, och de tänker inte avslöja det än på länge, inte ens för skådespelaren i fråga. Först om cirka ett år, när manuset är klart och preproduction har börjat kommer det att komma nyheter angående castingen.
Jag hoppas på Martin Freeman.
tisdag 27 maj 2008
Vill se! Vill se!
Såg just trailern för nya Batman-filmen The Dark Knight. Den verkar precis lika bra som Batman Begins, och Heath Ledger verkar fantastisk som The Joker. Längtar till 18/7.
Döm själva:
Döm själva:
Tisdagstema: Randig
Den här veckan är tisdagstemat "randig".
Den som har bra syn kan kanske tyda titlarna på ränderna nedan. Det är svärfars gamla LP-samling som han har skänkt till oss. Där ryms alla sorters hårdrock från 70- och 80-talen.
Ibland ringer svärfar och ber maken spela ett eller ett par spår från en speciellt älskad platta över telefon. Det visar om något på att ränderna aldrig går ur en gammal hårdrockare.
Den som har bra syn kan kanske tyda titlarna på ränderna nedan. Det är svärfars gamla LP-samling som han har skänkt till oss. Där ryms alla sorters hårdrock från 70- och 80-talen.
Ibland ringer svärfar och ber maken spela ett eller ett par spår från en speciellt älskad platta över telefon. Det visar om något på att ränderna aldrig går ur en gammal hårdrockare.
söndag 25 maj 2008
Miljöpartiets väg mot regeringen
Precis som jag utlovade igår blir det inga nöjesnyheter i dag. I stället tänker jag skriva ner mina funderingar kring miljöpartiets kongress och deras kommande ställning i en rödgrön koalition.
Miljöpartiet håller på att förnya sig, på ett för mig förnuftigt sätt. Jag har i och för sig varit en anhängare av idén om medborgarlön, men samtidigt är jag så mycket realist att jag inser att det förslaget aldrig kommer att gå igenom, oavsett vilken regering som sitter. Det är en vacker vision men skulle aldrig bli mer än så.
Det nya förslaget där emot, att slå samman arbetslöshet- och sjukförsäkringen, kan faktiskt gå igenom om det utformas på ett bra sätt. Att folk hamnar mellan stolarna mellan dessa två försäkringar är ett problem som även Vänsterpartiet och Socialdemokraterna tagit upp.
I mina ögon är det bättre att driva ett något sämre förslag som kan gå igenom än ett bättre som förblir ogenomfört.
Beslutet om att ta bort kravet på utträde ur EU är också förnuftigt. Även om jag själv anser att EU är en trögstyrd organisation som tvingar oss att ändra vår politik på alla möjliga sätt och vis så inser jag också att det är svårt att hoppas på att Sverige någonsin skulle få för sig att gå ur.
Själva det faktum att Miljöpartiet måste slopa kravet för att få vara med i en regering skyller jag helt och hållet på Moderaterna med bihangspartier. Det är deras standardargument mot en rödgrön regering: "hur ska sossarna kunna hålla ihop en regering med två partier som vill gå ur EU?". Jag tror faktiskt inte det skulle vara ett problem.
Självklart önskar jag att Miljöpartiet ska få komma med i regeringen 2010, men jag förstår också att sossarna fortfarande kommer att vara i majoritet. Och hur det går för små partier och deras hjärtefrågor kan vi se på Alliansens regeringsmakt (host*kärnkraften*host).
Hur som helst tycker jag det är av godo att Miljöpartiet framstår som mindre "flummigt". Jag gillade i och för sig flummet, jag är glad att medborgarlön kommer att stå kvar som en vision i partiprogrammet, men samtidigt vill jag att partiet ska få reell makt, jag vill se dem i regering med socialdemokraterna. För att det ska bli verklighet får de inte vara en belastning, de ska inte vara något Mona Sahlin måste bortförklara i en debatt med Fredrik Rheinfeldt. Det ska inte vara "lätt" att kritisera Miljöpartiet.
Grön kongress följde språkrör
"Regeringen bedriver klappjakt på sjuka"
Mp redo för rödgrön regering
"Vi håller på att tappa det gröna"
Miljöpartiet håller på att förnya sig, på ett för mig förnuftigt sätt. Jag har i och för sig varit en anhängare av idén om medborgarlön, men samtidigt är jag så mycket realist att jag inser att det förslaget aldrig kommer att gå igenom, oavsett vilken regering som sitter. Det är en vacker vision men skulle aldrig bli mer än så.
Det nya förslaget där emot, att slå samman arbetslöshet- och sjukförsäkringen, kan faktiskt gå igenom om det utformas på ett bra sätt. Att folk hamnar mellan stolarna mellan dessa två försäkringar är ett problem som även Vänsterpartiet och Socialdemokraterna tagit upp.
I mina ögon är det bättre att driva ett något sämre förslag som kan gå igenom än ett bättre som förblir ogenomfört.
Beslutet om att ta bort kravet på utträde ur EU är också förnuftigt. Även om jag själv anser att EU är en trögstyrd organisation som tvingar oss att ändra vår politik på alla möjliga sätt och vis så inser jag också att det är svårt att hoppas på att Sverige någonsin skulle få för sig att gå ur.
Själva det faktum att Miljöpartiet måste slopa kravet för att få vara med i en regering skyller jag helt och hållet på Moderaterna med bihangspartier. Det är deras standardargument mot en rödgrön regering: "hur ska sossarna kunna hålla ihop en regering med två partier som vill gå ur EU?". Jag tror faktiskt inte det skulle vara ett problem.
Självklart önskar jag att Miljöpartiet ska få komma med i regeringen 2010, men jag förstår också att sossarna fortfarande kommer att vara i majoritet. Och hur det går för små partier och deras hjärtefrågor kan vi se på Alliansens regeringsmakt (host*kärnkraften*host).
Hur som helst tycker jag det är av godo att Miljöpartiet framstår som mindre "flummigt". Jag gillade i och för sig flummet, jag är glad att medborgarlön kommer att stå kvar som en vision i partiprogrammet, men samtidigt vill jag att partiet ska få reell makt, jag vill se dem i regering med socialdemokraterna. För att det ska bli verklighet får de inte vara en belastning, de ska inte vara något Mona Sahlin måste bortförklara i en debatt med Fredrik Rheinfeldt. Det ska inte vara "lätt" att kritisera Miljöpartiet.
Grön kongress följde språkrör
"Regeringen bedriver klappjakt på sjuka"
Mp redo för rödgrön regering
"Vi håller på att tappa det gröna"
I morgon blir det mer seriöst
I morgon ska jag försöka skriva om Miljöpartiets nya socialpolitik och Marita Ulvskogs utspel om en kommande vänsterkoalition. Jag känner mig som en ytlig schlagerbrud, och detta måste så klart åtgärdas. Men inte nu, nu är jag trött och tänker sova.
Godnatt.
Godnatt.
Jaha, det var väl väntat...
Precis som jag anade så gick det skitdåligt för Sverige och ett östland vann. Surprise, surprise. Det är så typiskt svenska journalister att påstå att Sverige är "favorittippat". Dessutom verkar det som om de svenska tävlande kan sluta åka på promotionturnéer, det ger ingen utdelning whatsoever.
Höjdpunkterna under kvällen (och här platsar inte ett enda bidrag) var när Carl Bildt blev intervjuad av Christian Luuk och försökte agera kunnig, à la "det är ju mycket högre klass på tävlingen nu", samt Björn Gustafssons framträdande som svensk poänguppläsare. Förresten är Luuk i sig en höjdpunkt. Jag tycker vi gör honom till permanent programledare för båda svenska melodisfestivalen och ESC-kommentator. Med en jättefin tuta i guld.
Jag var skeptisk till Björns medverkan, men så här i efterhand tycker jag faktiskt det var rätt roligt. Inte hans sätt att göra det i sig, utan att det liksom blev ett litet internskämt. Alla tittare som inte sett den svenska melodifestivalen har antagligen undrat varför Sverige har satt ett pucko som inte kan prata ordentlig engelska i rutan, men vi känner ju igen "våran Björn". På det viset blev det en liten parodi på poänguppläsning. Roligt, fast det egentligen inte var roligt.
P.S. Bildt hade råttkavajen på sig! Ha!
Ryssland vann ESC
Björns kupp i direktsändning
"Jag gav absolut allt"
"Golfbilen var ganska bra"
Luuks beska droppar
Ryssland kammade hem schlagern
Bildt på plats - i råttrock
Europa nobbade Perelli
Så in i Norden dåligt, Norden
Björn Gustafsson kunde inte låta bli att skämta
Bildt nöjd med startfältet
Höjdpunkterna under kvällen (och här platsar inte ett enda bidrag) var när Carl Bildt blev intervjuad av Christian Luuk och försökte agera kunnig, à la "det är ju mycket högre klass på tävlingen nu", samt Björn Gustafssons framträdande som svensk poänguppläsare. Förresten är Luuk i sig en höjdpunkt. Jag tycker vi gör honom till permanent programledare för båda svenska melodisfestivalen och ESC-kommentator. Med en jättefin tuta i guld.
Jag var skeptisk till Björns medverkan, men så här i efterhand tycker jag faktiskt det var rätt roligt. Inte hans sätt att göra det i sig, utan att det liksom blev ett litet internskämt. Alla tittare som inte sett den svenska melodifestivalen har antagligen undrat varför Sverige har satt ett pucko som inte kan prata ordentlig engelska i rutan, men vi känner ju igen "våran Björn". På det viset blev det en liten parodi på poänguppläsning. Roligt, fast det egentligen inte var roligt.
P.S. Bildt hade råttkavajen på sig! Ha!
Ryssland vann ESC
Björns kupp i direktsändning
"Jag gav absolut allt"
"Golfbilen var ganska bra"
Luuks beska droppar
Ryssland kammade hem schlagern
Bildt på plats - i råttrock
Europa nobbade Perelli
Så in i Norden dåligt, Norden
Björn Gustafsson kunde inte låta bli att skämta
Bildt nöjd med startfältet
lördag 24 maj 2008
Danskt prinsbröllop
Då har Danmarks prins Joachim gift sig med Marie Cavallier. Det är Joachims andra bröllop, och det är bäst han håller ihop med henne för jag tror inte drottning Margredte tillåter ett tredje gången gillt.
Hur som helst är de ett vackert par och jag hoppas de blir lyckliga.
Danmark fick sin nya prinsessa
Prinsen kunde inte hålla tillbaka tårarna
Danmark fick sin nya prinsessa
Prinsbröllop i Danmark
Danmark fick sin nya prinsessa
Hur som helst är de ett vackert par och jag hoppas de blir lyckliga.
Danmark fick sin nya prinsessa
Prinsen kunde inte hålla tillbaka tårarna
Danmark fick sin nya prinsessa
Prinsbröllop i Danmark
Danmark fick sin nya prinsessa
Björn är tillbaka
Trots att Charlotte Perelli har gått till final och SVT i princip är garanterade finfina tittarsiffror i kväll så har man nu tagit till sitt hittills mest framgångsrika kort ur ärmen. Björn Gustafsson är tillbaka i rutan, han ska läsa upp poängen från de svenska tittarna.
Frågan är bara varför? Inte ens Björn Gustafsson kan väl göra "Norway, twelve points, Norvège, douce points" särskilt roligt? (Eller vilket nordiskt land det nu blir som får vår tolva). Min gissning är att SVT vill säkra sig om lite sista minuten-hype kring arrangemanget och locka tonåringarna som tycker att Perelli är en dinosaurie.
Av samma skäl är utrikesminister Carl Bildt där. Jag trodde faktiskt inte Bildt var den som lyssnade på schlager. Det gör han antagligen inte heller, men det är ju inte första gången han försöker vara hipp. Minns råttkavajen och hans cyberalterego som invigde svenska USA-ambassaden i second life.
Jag ska i alla fall titta i kväll. Lite kul är det ändå.
Kanske har Bildt med sig råttkavajen till Belgrad?
Björn gör comeback
Perellis hälsning inför finalen
Bondtjejens väg till toppen
Björn Gustafsson tillbaka i melodifestivalen
Bildt - poppigare än Pagrotsky?
"Magplask för Perelli"
Charlotte Perelli sjunger för seger
Östblocket tar sig ton
"Finalen blir tuff"
Frågan är bara varför? Inte ens Björn Gustafsson kan väl göra "Norway, twelve points, Norvège, douce points" särskilt roligt? (Eller vilket nordiskt land det nu blir som får vår tolva). Min gissning är att SVT vill säkra sig om lite sista minuten-hype kring arrangemanget och locka tonåringarna som tycker att Perelli är en dinosaurie.
Av samma skäl är utrikesminister Carl Bildt där. Jag trodde faktiskt inte Bildt var den som lyssnade på schlager. Det gör han antagligen inte heller, men det är ju inte första gången han försöker vara hipp. Minns råttkavajen och hans cyberalterego som invigde svenska USA-ambassaden i second life.
Jag ska i alla fall titta i kväll. Lite kul är det ändå.
Kanske har Bildt med sig råttkavajen till Belgrad?
Björn gör comeback
Perellis hälsning inför finalen
Bondtjejens väg till toppen
Björn Gustafsson tillbaka i melodifestivalen
Bildt - poppigare än Pagrotsky?
"Magplask för Perelli"
Charlotte Perelli sjunger för seger
Östblocket tar sig ton
"Finalen blir tuff"
Johnny Glaas i eftermiddag
I dag är jag och dottern ensamma hela långa dagen. Maken jobbar på Kulturnatta.
Planen är att först gå till Barnens Hus och köpa peltorkåpor för barn, och sedan bege oss ner till stan för att se Johnny Glaas uppträda på Stora scenen ackompanjerad av VA Big Band klockan 14.55.
Maken har varit ljudtekniker åt Johnny i flera år, så jag måste gå och supporta. Dessutom är dottern vansinnigt förtjust i Johnny både som artist och barnvakt, så det är klart att hon också måste få se. Men alltså med lämpligt skydd för sina små öron.
Planen är att först gå till Barnens Hus och köpa peltorkåpor för barn, och sedan bege oss ner till stan för att se Johnny Glaas uppträda på Stora scenen ackompanjerad av VA Big Band klockan 14.55.
Maken har varit ljudtekniker åt Johnny i flera år, så jag måste gå och supporta. Dessutom är dottern vansinnigt förtjust i Johnny både som artist och barnvakt, så det är klart att hon också måste få se. Men alltså med lämpligt skydd för sina små öron.
fredag 23 maj 2008
MIN skvallerblaska!
Det hör till mitt helgnöje att köpa en Veckans NU. Den gottar jag mig med i soffan på fredagskvällen när Emma har somnat. Förfasas över Victoria Beckhams viktnedgång, läser om de senaste turerna i Britney-såpan. Det är mitt privata, oskyldiga nöje.
But those days are over. Maken har upptäckt att Veckans NU fungerar utmärkt som skithuslektyr, och nu försvinner tidningen snabbare än jag hinner säga TomKat.
Men om man ska döma av det här utropet som nyss hördes från toaletten så kan han behöva läsa in sig lite på kändiskunskaperna:
- Du! Tom Cruise är gift med Katie Holmes! Det ser ju inte klokt ut!
But those days are over. Maken har upptäckt att Veckans NU fungerar utmärkt som skithuslektyr, och nu försvinner tidningen snabbare än jag hinner säga TomKat.
Men om man ska döma av det här utropet som nyss hördes från toaletten så kan han behöva läsa in sig lite på kändiskunskaperna:
- Du! Tom Cruise är gift med Katie Holmes! Det ser ju inte klokt ut!
Familjen Björnströms kråkor
Ni som klickade på det här inlägget av ornitologiskt intresse, klicka er ut igen innan ni blir besvikna. Här i huset är kråkor det samma som crocs, dvs. "foppa-tofflor".
Herr och fru Björnström har ägt var sitt par äkta crocs sedan tidigare, och i dag har unga fröken Björnström förärats ett par fejkkråkor i storlek 22 på Björkstamarknaden (självklart med en gitarrdekoration), så nu är samlingen komplett:
Herr och fru Björnström har ägt var sitt par äkta crocs sedan tidigare, och i dag har unga fröken Björnström förärats ett par fejkkråkor i storlek 22 på Björkstamarknaden (självklart med en gitarrdekoration), så nu är samlingen komplett:
Veckans topp fem: Godaste maträtterna
Eftersom jag är hungrig (sitter och väntar på att maken ska komma tillbaka med vår hämtpizza) så handlar veckans topp fem idag om mat. Närmare bestämt god mat. Den godaste maten.
Vilka fem rätter hör till de godaste du vet?
Om du väljer att delta, lämna ett meddelande i kommentarsfältet med en länk till ditt inlägg.
Här är mina favoriter:
5. Spaghetti och köttfärssås. En klassiker som alltid går hem.
4. Indisk mat. I största allmänhet, indiska kycklingrätter i synnerhet.
3. Saltimboca. Italiensk rätt som består av kalvkött inlindat i parmaskinka. Mmm.
2. Dansk grillad hotdog med allt på. "Allt" består av ketschup, senap, remoulad, rostad lök och snittgurka.
1. Plättar. Det ni sörlänningar kallar för pannkakor. Med jordgubbs- eller hjortronsylt. Det ska vara det danska släktreceptet med öl och kardemumma i smeten.
Det var min favoriträtt länge innan jag kunde be min pappa laga den.
Vilka fem rätter hör till de godaste du vet?
Om du väljer att delta, lämna ett meddelande i kommentarsfältet med en länk till ditt inlägg.
Här är mina favoriter:
5. Spaghetti och köttfärssås. En klassiker som alltid går hem.
4. Indisk mat. I största allmänhet, indiska kycklingrätter i synnerhet.
3. Saltimboca. Italiensk rätt som består av kalvkött inlindat i parmaskinka. Mmm.
2. Dansk grillad hotdog med allt på. "Allt" består av ketschup, senap, remoulad, rostad lök och snittgurka.
1. Plättar. Det ni sörlänningar kallar för pannkakor. Med jordgubbs- eller hjortronsylt. Det ska vara det danska släktreceptet med öl och kardemumma i smeten.
Det var min favoriträtt länge innan jag kunde be min pappa laga den.
Mmm... Aragorn...
Det verkar börja hända saker vad gäller filmatiseringen av The Hobbit. Sedan tidigare har vi hört att Peter Jackson ska producera, att Guillermo del Toro ska regissera, samt att Ian McKellen och Andy Serkis ska reprisera sina roller som Gandalf och Gollum. Dessutom kommer det att vara samma team som gör kläder, rekvisita, musik och specialeffekter.Nu kommer dessutom nyheter (direkt från Guillermo del Toros mun) att Phillippa Boyens och Fran Walsh ska skriva manus, samt att även Viggo Mortensen är tillfrågad om att spela Aragorn ännu en gång.
När jag läste detta brast alla mina kvinnliga hormoner ut i symfoniska lovsånger. Skäggig karlakarl med jättestort svärd på bio - igen! Yuippeee!
Kopian var bättre...
Jag tittade med ett öga på semifinalen i Eurovision song contest i kväll. Jag måste säga att jag tyckte "Charlotte Perelli-kopian" var mycket bättre än orginalet. Jag vet inte om det beror på att jag är vansinnigt less på "Hero", egentligen är det ju samma discotjosan alltihop.
Jag gillar Luuks tuta. Han får tuta med den hur mycket han vill.
Jag tycker det är jättekonstigt att förra årets bidrag och dess placering ska avgöra om man ska kvala i år. Det borde göras om så att alla kvalar. Då kanske (kanske) de bästa låtarna skulle komma till final, i stället för som nu när en massa bottennapp åker in i finalen på en räkmacka.
För övrigt var Litauens bidrag det läskigaste jag sett på länge, enbart på grund av sångarens frisyr. Hu!
Och till sist: Ja, jag skiter fortfarande blanka fan i tillställningen. Jag känner bara att jag måste tycka något.
Läs mer:
Världsklass, Charlotte!
Så sjukt hett, Perelli!
Publikfiaskot
Ani Lorak om den avklädda showen
Ark: Du är oslagbar!
Perelli: Känns helt fantastiskt underbart
Svenskarna firar med champagne
Charlotte Perelli drog sitt lyckonummer
Rivalerna - nu möts Sverige och Ukraina igen
Charlotte Perelli till final!
Nordisk fullpott
Perelli: "Det här var bara början"
Jag gillar Luuks tuta. Han får tuta med den hur mycket han vill.
Jag tycker det är jättekonstigt att förra årets bidrag och dess placering ska avgöra om man ska kvala i år. Det borde göras om så att alla kvalar. Då kanske (kanske) de bästa låtarna skulle komma till final, i stället för som nu när en massa bottennapp åker in i finalen på en räkmacka.
För övrigt var Litauens bidrag det läskigaste jag sett på länge, enbart på grund av sångarens frisyr. Hu!
Och till sist: Ja, jag skiter fortfarande blanka fan i tillställningen. Jag känner bara att jag måste tycka något.
Läs mer:
Världsklass, Charlotte!
Så sjukt hett, Perelli!
Publikfiaskot
Ani Lorak om den avklädda showen
Ark: Du är oslagbar!
Perelli: Känns helt fantastiskt underbart
Svenskarna firar med champagne
Charlotte Perelli drog sitt lyckonummer
Rivalerna - nu möts Sverige och Ukraina igen
Charlotte Perelli till final!
Nordisk fullpott
Perelli: "Det här var bara början"
torsdag 22 maj 2008
Förbud eller inte?
Idag föreslår en debattör i Aftonbladet att det ska införas ett förbud mot att fotografera barn "i offentlig miljö". Han berättar om en obehaglig upplevelse i en lekpark där hans dotter pekade ut en man som skulle ha tagit bilder på henne.
Jag kan förstå artikelförfattarens upprördhet, jag hade också reagerat om det var en "ful gubbe" som satt på en lekplats och fotograferade mitt barn utan att fråga. Däremot tycker jag att han gjorde fel som försökte ta mannens kamera med våld, något som slutade med handgemäng. Han hade inga bevis och är inte polis, då kan han inte heller ta sig friheten att beslagta mannens kamera.
Hur obehagligt det än är att tänka på att folk kanske fotograferar mitt barn någonstans, så kan jag inte hålla med om att det skulle vara bättre om det var olagligt.
För det första måste man skilja på att ta en bild och att publicera en bild, t.ex. på internet. Man får INTE publicera bilder på vare sig barn eller vuxna på internet utan deras tillåtelse, om jag har tolkat PUL (personuppgiftslagen) rätt. Läs mer om den här om du är intresserad.
Däremot är det idag tillåtet att fotografera i princip vad man vill i offentlig miljö. Men man får alltså inte lägga upp bilderna på internet hur som helst.
Jag ser ett flertal problem med att fotografering av barn i offentlig miljö skulle förbjudas. Det första är personligt: jag skulle inte kunna fotografera mina barn tillsammans med andra barn. Jag skulle inte få ta bilder när min dotter leker med sina vänner i lekparken, när hon åker karusell på Gröna Lund, ja, bilder i alla miljöer där jag inte kan förhindra att andra barn kommer med på bild skulle jag få avstå från att fotografera. Det skulle definitivt göra familjealbumet tråkigare.
Det hör till god ton att fråga innan man fotograferar någon, i ett barns fall att man frågar föräldrarna. Vissa som kommenterat debattartikeln tycker att det ska vara tillåtet att fotgrafera om man frågar först. Men hur ska jag kunna fråga alla föräldrar på Grönan om det är okej att jag fotar när deras barn åker karusell tillsammans med min dotter?
Jag tror att de flesta inte har några problem med att jag råkar få med deras barn på bild på karusellen, det är de "fula gubbarna" man vill åt, det är de som upplevs som ett hot. Men ett förbud måste gälla alla. Hur ska gränsen annars dras? Vem ska avgöra vem som är en ful gubbe? Ska det bara vara förbjudet att fotografera barn om man är över fyrtio? Pedofiler kan även vara killar i tjugoårsåldern, så det fungerar inte. Hur ska man dra gränsen för när en fotografering är "fel"? En lagtext måste vara tydlig, här gäller "tillåtet" eller "förbjudet", det finns inga medelvägar.
Man måste faktiskt ta ett ansvar som förälder och som barnomsorgspersonal att hålla barn under uppsikt, att lära dem hur man gör om det kommer någon och erbjuder dem godis om de följer med. Man kan dessutom klä på sina barn om man upplever det som obehagligt att någon skulle kunna ta bilder på dem nakna, till exempel på badstranden.
Nej, lägg krutet på att PUL efterlevs i stället, stärk eventuellt skyddet för barn i den lagen, men förhindra inte mig att ta bilder på min dotter och hennes kompisar i offentlig miljö. För övrigt var det just en bild på Engla (ett barn) som ledde till att hennes mördare åkte fast.
Jag kan förstå artikelförfattarens upprördhet, jag hade också reagerat om det var en "ful gubbe" som satt på en lekplats och fotograferade mitt barn utan att fråga. Däremot tycker jag att han gjorde fel som försökte ta mannens kamera med våld, något som slutade med handgemäng. Han hade inga bevis och är inte polis, då kan han inte heller ta sig friheten att beslagta mannens kamera.
Hur obehagligt det än är att tänka på att folk kanske fotograferar mitt barn någonstans, så kan jag inte hålla med om att det skulle vara bättre om det var olagligt.
För det första måste man skilja på att ta en bild och att publicera en bild, t.ex. på internet. Man får INTE publicera bilder på vare sig barn eller vuxna på internet utan deras tillåtelse, om jag har tolkat PUL (personuppgiftslagen) rätt. Läs mer om den här om du är intresserad.
Däremot är det idag tillåtet att fotografera i princip vad man vill i offentlig miljö. Men man får alltså inte lägga upp bilderna på internet hur som helst.
Jag ser ett flertal problem med att fotografering av barn i offentlig miljö skulle förbjudas. Det första är personligt: jag skulle inte kunna fotografera mina barn tillsammans med andra barn. Jag skulle inte få ta bilder när min dotter leker med sina vänner i lekparken, när hon åker karusell på Gröna Lund, ja, bilder i alla miljöer där jag inte kan förhindra att andra barn kommer med på bild skulle jag få avstå från att fotografera. Det skulle definitivt göra familjealbumet tråkigare.
Det hör till god ton att fråga innan man fotograferar någon, i ett barns fall att man frågar föräldrarna. Vissa som kommenterat debattartikeln tycker att det ska vara tillåtet att fotgrafera om man frågar först. Men hur ska jag kunna fråga alla föräldrar på Grönan om det är okej att jag fotar när deras barn åker karusell tillsammans med min dotter?
Jag tror att de flesta inte har några problem med att jag råkar få med deras barn på bild på karusellen, det är de "fula gubbarna" man vill åt, det är de som upplevs som ett hot. Men ett förbud måste gälla alla. Hur ska gränsen annars dras? Vem ska avgöra vem som är en ful gubbe? Ska det bara vara förbjudet att fotografera barn om man är över fyrtio? Pedofiler kan även vara killar i tjugoårsåldern, så det fungerar inte. Hur ska man dra gränsen för när en fotografering är "fel"? En lagtext måste vara tydlig, här gäller "tillåtet" eller "förbjudet", det finns inga medelvägar.
Man måste faktiskt ta ett ansvar som förälder och som barnomsorgspersonal att hålla barn under uppsikt, att lära dem hur man gör om det kommer någon och erbjuder dem godis om de följer med. Man kan dessutom klä på sina barn om man upplever det som obehagligt att någon skulle kunna ta bilder på dem nakna, till exempel på badstranden.
Nej, lägg krutet på att PUL efterlevs i stället, stärk eventuellt skyddet för barn i den lagen, men förhindra inte mig att ta bilder på min dotter och hennes kompisar i offentlig miljö. För övrigt var det just en bild på Engla (ett barn) som ledde till att hennes mördare åkte fast.
Kulturfyran - om internetberoende, möbler och ESC
Det är torsdag, dags att svara på kulturbloggens kulturfyra.
1. Internet pajade för många Sollentunabor idag. Internet har påverkar oss på flera sätt. Vad skulle du göra om du blev utan Internet en dag?
Det har jag varit, ibland under flera veckor, som när vi flyttade. Det blev till att kolla det viktigaste (t.ex. när, var och hur vårat internet skulle komma i gång igen, vilket man ironiskt nog behöver just internet för att ta reda på.
Svaret på frågan är: få tid över, men samtidigt spendera tid på att irritera mig över allt jag inte kan googla på, kolla på aftonbladet, på DN, på NSD, på wiki, på eniro, på imdb, på intranätet, på den ena sidan och den andra. Internet har trots allt blivit min primära informationskälla. Utan internet känner jag mig isolerad och oupplyst.
2. Nästa fråga har också med min dag att göra. En annan anledning till att jag inte hunnit vara vid datorn är att vi köpt nya möbler och har ägnat den här dagen åt inredning och omändring. Vi har bland annat skaffat en jättemysig indisk byrå med 28 lådor. Den är nog min favoritmöbel.
Har du någon favoritmöbel?
Jag önskar att jag kunde säga vår säng, men vår säng består av högst ordinära resårmadrasser från JYSK, bäddmadrassen som ingick i priset, samt trämedar. Vi har inte ens en sänggavel. Nej, sängen är ingen favorit.
Däremot gillar jag bokhyllor. Våra bokhyllor, andras bokhyllor, alla bokhyllor. Jag tycker det är vansinnigt snyggt med bokhyllor. Och det ska stå böcker i dem, inte så mycket prydnadskrafs.
3. Nästa fråga har med kvällens semifinal i Eurovision Song Contest där det svenska bidraget med Charlotte Perrelli ska vara med och tävla om att få vara med i finalen på lördag. Så nu undrar jag: vilken sång kommer du först att tänka på när du tänker på Eurovision Song Contest?
Den här symboliserar ju på något vis hela fenomenet ESC:
4. Eurovision Song Contest är inte bara lättsamma, lättsmälta schlagerslingor, det är kläder, ofta glammigt och glittrigt. Vilket är det snyggaste klädesplagget tycker du?
Jag tycker boot-cut-jeans är jävligt snygga, både på tjejer och killar.
1. Internet pajade för många Sollentunabor idag. Internet har påverkar oss på flera sätt. Vad skulle du göra om du blev utan Internet en dag?
Det har jag varit, ibland under flera veckor, som när vi flyttade. Det blev till att kolla det viktigaste (t.ex. när, var och hur vårat internet skulle komma i gång igen, vilket man ironiskt nog behöver just internet för att ta reda på.
Svaret på frågan är: få tid över, men samtidigt spendera tid på att irritera mig över allt jag inte kan googla på, kolla på aftonbladet, på DN, på NSD, på wiki, på eniro, på imdb, på intranätet, på den ena sidan och den andra. Internet har trots allt blivit min primära informationskälla. Utan internet känner jag mig isolerad och oupplyst.
2. Nästa fråga har också med min dag att göra. En annan anledning till att jag inte hunnit vara vid datorn är att vi köpt nya möbler och har ägnat den här dagen åt inredning och omändring. Vi har bland annat skaffat en jättemysig indisk byrå med 28 lådor. Den är nog min favoritmöbel.
Har du någon favoritmöbel?
Jag önskar att jag kunde säga vår säng, men vår säng består av högst ordinära resårmadrasser från JYSK, bäddmadrassen som ingick i priset, samt trämedar. Vi har inte ens en sänggavel. Nej, sängen är ingen favorit.
Däremot gillar jag bokhyllor. Våra bokhyllor, andras bokhyllor, alla bokhyllor. Jag tycker det är vansinnigt snyggt med bokhyllor. Och det ska stå böcker i dem, inte så mycket prydnadskrafs.
3. Nästa fråga har med kvällens semifinal i Eurovision Song Contest där det svenska bidraget med Charlotte Perrelli ska vara med och tävla om att få vara med i finalen på lördag. Så nu undrar jag: vilken sång kommer du först att tänka på när du tänker på Eurovision Song Contest?
Den här symboliserar ju på något vis hela fenomenet ESC:
4. Eurovision Song Contest är inte bara lättsamma, lättsmälta schlagerslingor, det är kläder, ofta glammigt och glittrigt. Vilket är det snyggaste klädesplagget tycker du?
Jag tycker boot-cut-jeans är jävligt snygga, både på tjejer och killar.
onsdag 21 maj 2008
Fildelningsabbonemang?
STIM:s förslag till hur man ska komma åt illegal fildelning är att införa fildelningsabbonemang. Det kommer att vara som ett bredbandsabbonemang men dyrare. En del av pengarna ska gå till STIM.
Jag har ett par funderingar kring detta:
a) Hur mycket dyrare? En tia? Femtio kronor? Hundra? Det har nog stor betydelse för hur många som kommer att ansluta sig. Upplevs det som en kraftig fördyring av bredbandsräkningen tror jag inte så många kommer att nappa på erbjudandet, även om det blir mycket billigare än att köpa musiken på exempelvis iTunes.
b) Frågan om hur pengarna ska fördelas mellan artister föreslås bli en programvara som läser av vad som spelas i datorns mediaspelare. Ungefär som om mediaspelaren var en radiokanal, alltså.
Problemet med detta är att även skivor som man köpt och sedan lagt in på datorn kommer att räknas med. Inte för att jag missunnar artisterna deras pengar, men är det rätt och riktigt att de ska ha betalt två gånger?
Jag hoppas också att det inte blir några tekniska problem när man spelar musik i mediaspelaren som inte är utgiven.
För övrigt så är inte en mediaspelare en radiokanal. Den är att jämföra med en CD-spelare. Alltså ska artisterna ha betalt en (1) gång om jag spelar deras låt, inte varje gång. Kommer det att funka så? En artist får ju inte mer betalt om jag spelar sönder deras CD-skiva än om den står ospelad i bokhyllan i flera år?
Och hur funkar det om jag laddar ner musiken och bränner ut den på en CD eller för över den till en Mp3-spelare direkt, och aldrig spelar den i min mediaspelare? Hur ska artisten då få några pengar?
Detta förslag verkar kort sagt ganska ogenomtänkt, och jag hoppas de kommer på en bra lösning. Det enda positiva med förslaget är att man löser frågan kring hur mycket pengar det enskilda artisten ska få, samt att det här gynnar artisterna i första hand och inte skivbolagen.
Stim vill ha fildelningstest i höst
Jag har ett par funderingar kring detta:
a) Hur mycket dyrare? En tia? Femtio kronor? Hundra? Det har nog stor betydelse för hur många som kommer att ansluta sig. Upplevs det som en kraftig fördyring av bredbandsräkningen tror jag inte så många kommer att nappa på erbjudandet, även om det blir mycket billigare än att köpa musiken på exempelvis iTunes.
b) Frågan om hur pengarna ska fördelas mellan artister föreslås bli en programvara som läser av vad som spelas i datorns mediaspelare. Ungefär som om mediaspelaren var en radiokanal, alltså.
Problemet med detta är att även skivor som man köpt och sedan lagt in på datorn kommer att räknas med. Inte för att jag missunnar artisterna deras pengar, men är det rätt och riktigt att de ska ha betalt två gånger?
Jag hoppas också att det inte blir några tekniska problem när man spelar musik i mediaspelaren som inte är utgiven.
För övrigt så är inte en mediaspelare en radiokanal. Den är att jämföra med en CD-spelare. Alltså ska artisterna ha betalt en (1) gång om jag spelar deras låt, inte varje gång. Kommer det att funka så? En artist får ju inte mer betalt om jag spelar sönder deras CD-skiva än om den står ospelad i bokhyllan i flera år?
Och hur funkar det om jag laddar ner musiken och bränner ut den på en CD eller för över den till en Mp3-spelare direkt, och aldrig spelar den i min mediaspelare? Hur ska artisten då få några pengar?
Detta förslag verkar kort sagt ganska ogenomtänkt, och jag hoppas de kommer på en bra lösning. Det enda positiva med förslaget är att man löser frågan kring hur mycket pengar det enskilda artisten ska få, samt att det här gynnar artisterna i första hand och inte skivbolagen.
Stim vill ha fildelningstest i höst
Eurovision song contest
Egentligen är jag inte särskilt brydd om den "stora" melodifestivalen, har aldrig varit. Men på senare år har jag blivit mer less än någonsin.
Missförstå mig rätt, jag menar inte det här som en åsikt kring huruvida Östeuropa ska tillåtas närma sig väst eller ej, det är en annan diskussion som jag inte har några intentioner att ge mig in i.
Men.
Eurovision har i och för sig alltid varit lite av en freakshow, men det har blivit märkligare och märkligare på sista tiden. Till en början var det roligt att skratta lite åt falsksjungande estniskor eller pälsklädda folksångare från någonstans-istan. Men inte längre, för folk verkar ju faktiskt tycka att de är bra. På riktigt. De går vidare, ja, de vinner till och med hela skiten.
Från att ha varit en otroligt trist tävling som till 99% bestod av ballader på obegripliga språk som nästan jämt vanns av Irland (som hade den tristaste balladen) har eurovision blivit en angelägenhet för de som älskar etnodisco.
Tur i alla fall att kalkonen åkte ut.
"Jag kommer tillbaka som Dustin International"
"Det blir tufft"
"Sista gången jag tittar på skiten"
Konståkare och rapande kalkoner
Läsarna: "Vi är irriterade på tutan, Luuk"
Svenska folket fick inte rösta i första semifinalen
Missförstå mig rätt, jag menar inte det här som en åsikt kring huruvida Östeuropa ska tillåtas närma sig väst eller ej, det är en annan diskussion som jag inte har några intentioner att ge mig in i.
Men.
Eurovision har i och för sig alltid varit lite av en freakshow, men det har blivit märkligare och märkligare på sista tiden. Till en början var det roligt att skratta lite åt falsksjungande estniskor eller pälsklädda folksångare från någonstans-istan. Men inte längre, för folk verkar ju faktiskt tycka att de är bra. På riktigt. De går vidare, ja, de vinner till och med hela skiten.
Från att ha varit en otroligt trist tävling som till 99% bestod av ballader på obegripliga språk som nästan jämt vanns av Irland (som hade den tristaste balladen) har eurovision blivit en angelägenhet för de som älskar etnodisco.
Tur i alla fall att kalkonen åkte ut.
"Jag kommer tillbaka som Dustin International"
"Det blir tufft"
"Sista gången jag tittar på skiten"
Konståkare och rapande kalkoner
Läsarna: "Vi är irriterade på tutan, Luuk"
Svenska folket fick inte rösta i första semifinalen
Varm och svettig
Mymlan har satt igång ett experiment för att ta reda på hur långt något kan sprida sig i bloggosfären under en begränsad tid.
Så här låter Mymlans instruktion:
Så här låter Mymlans instruktion:
"Så vi testar helt enkelt: Alla som läser detta och har en egen blogg, skriver helt enkelt ett inlägg med rubriken ” varm och svettig”, och uppmanar sedan alla sina läsare att göra detsamma.
Jag har funderat på hur man sedan lättast ska kunna räkna ihop allting, och tyvärr ser jag ingen bättre utväg än att helt enkelt länka tillbaks hit. Och till den man såg det hos, och så vidare.
Kedjebrev helt enkelt, men med en ände. Senast på fredag 21.00, där stoppar vi. Tror ni det kan funka?"
Så alltså, om jag har fattat det hela rätt, ni som läser detta (och inte redan har läst det någon annanstans) länkar hit, till Heja Abbe där jag läste det, och till Mymlan.
tisdag 20 maj 2008
Var är respekten?
En paparazzifotograf i Amstetten har slagit ner en vakt på sjukhuset där Elisabeth Fritzl och hennes barn vistas i ett försök att ta sig in och ta en bild på familjen.
Jag tycker att han, hans chef och cheferna för tidningarna som är villiga att betala miljoner för en sådan bild borde ta sig en funderare kring ämnet pressetik.
Offrens vakt slogs blodig av paparazzi
Jag tycker att han, hans chef och cheferna för tidningarna som är villiga att betala miljoner för en sådan bild borde ta sig en funderare kring ämnet pressetik.
Offrens vakt slogs blodig av paparazzi
Fler goda nyheter angående "The Hobbit"
Chefen för MGM (som ska producera The Hobbit) Harry Sloan höll en presskonferens i Cannes här om dagen. Bloggaren Kristin Thompson rapporterar:
"Sloan was asked who the writers for the Hobbit project will be. He wouldn’t answer but added, “but you can probably guess.” We can indeed."
Tja, det ser ju onekligen ut som om det blir Peter Jackson och Fran Walsh som kommer att skriva manus. Förhoppningsvis tillsammans med Phillippa Boyens, som även deltog i manusarbetet för Sagan om ringen-filmerna. Jag drar en liten suck av lättnad. I och för sig var det väntat, men det är skönt att få det (så gott som) bekräftat.
"Sloan was asked who the writers for the Hobbit project will be. He wouldn’t answer but added, “but you can probably guess.” We can indeed."
Tja, det ser ju onekligen ut som om det blir Peter Jackson och Fran Walsh som kommer att skriva manus. Förhoppningsvis tillsammans med Phillippa Boyens, som även deltog i manusarbetet för Sagan om ringen-filmerna. Jag drar en liten suck av lättnad. I och för sig var det väntat, men det är skönt att få det (så gott som) bekräftat.
måndag 19 maj 2008
Årligt återkommande sommarläsning
Sommaren närmar sig (ja, jag fortsätter styvnackat att hävda detta trots att det snöade i Umeå idag) och med den följer en lust hos mig att läsa. Dock inte vad som helst. Nej, jag är mycket konservativt lagd när det gäller sommarläsning. Jag slappar inte i hängmattan med en deckare (jag läser faktiskt inte deckare). Nej, det här är titlarna jag slår upp varje sommar:
- Sofies värld. Ibland tar jag mig igenom den, ibland ger jag upp när Sofie och hennes filosofilärare kommit till medeltiden. Men jag har i alla fall börjat läsa den varje sommar sedan jag var femton. Jag tror vid närmare eftertanke att jag läst ut den sammanlagt tre gånger. Jag är 28. You do the math.
- Sagan om ringen. I engelsk version. I sommar ska jag även läsa The Hobbit för att vara "up to date" när filmatiseringen börjar nere i Nya Zeeland.
- DaVinci-koden. Den är det senaste tillskottet. Förra sommaren missade jag att läsa den på grund av amningsdimma, men i sommar ska det bli av, och därför inkluderar jag den i listan.
- Sofies värld. Ibland tar jag mig igenom den, ibland ger jag upp när Sofie och hennes filosofilärare kommit till medeltiden. Men jag har i alla fall börjat läsa den varje sommar sedan jag var femton. Jag tror vid närmare eftertanke att jag läst ut den sammanlagt tre gånger. Jag är 28. You do the math.
- Sagan om ringen. I engelsk version. I sommar ska jag även läsa The Hobbit för att vara "up to date" när filmatiseringen börjar nere i Nya Zeeland.
- DaVinci-koden. Den är det senaste tillskottet. Förra sommaren missade jag att läsa den på grund av amningsdimma, men i sommar ska det bli av, och därför inkluderar jag den i listan.
Det finns hopp
Oftast får nyhetsläsning mig att sucka djupt och känna att världen är en hemsk plats full av hemska människor. Därför är det så skönt att mitt i all den sorgliga rapporteringen om jordbävningen i Kina få läsa om människor som räddade livet på andra.
Att en mamma försöker skydda sitt lilla barn med sin kropp är inte konstigt. Instinkten att skydda sitt barn är så stark att ens eget livs värde bleknar i jämförelse. Jag kan utan att blinka säga att jag hade gjort samma sak. Det är dock inte mindre rörande för det.
Men det finns andra exempel: läraren som räddade fyra elever på bekostnad av sitt eget liv, mannen som pratade oavbrutet med sin flickvän som låg begravd i rasmassorna i flera dygn för att hon inte skulle ge upp.
Jag tycker sådana artiklar är nödvändiga, offren måste tydliggöras, få ansikten, framställas som individer för att vi ska känna empati, särskilt eftersom det som hänt är så långt borta, i ett land som de flesta av oss aldrig har besökt.
Att en mamma försöker skydda sitt lilla barn med sin kropp är inte konstigt. Instinkten att skydda sitt barn är så stark att ens eget livs värde bleknar i jämförelse. Jag kan utan att blinka säga att jag hade gjort samma sak. Det är dock inte mindre rörande för det.
Men det finns andra exempel: läraren som räddade fyra elever på bekostnad av sitt eget liv, mannen som pratade oavbrutet med sin flickvän som låg begravd i rasmassorna i flera dygn för att hon inte skulle ge upp.
Jag tycker sådana artiklar är nödvändiga, offren måste tydliggöras, få ansikten, framställas som individer för att vi ska känna empati, särskilt eftersom det som hänt är så långt borta, i ett land som de flesta av oss aldrig har besökt.
söndag 18 maj 2008
Oj!
Som ni som läser skvaller regelbundet antagligen redan vet ska Ellen DeGeneres och Portia di Rossi gifta sig nu när könsneutrala äktenskap legaliserats i Kalifornien. När jag läste artikeln om det i Aftonbladet blev jag överraskad. Inte över själva det faktum att paret ska gifta sig, det är ju roligt för dem men inget som får mig att spärra upp ögonen.
Nej, det som överraskar mig är det faktum att Ellen DeGeneres är femtio år gammal. Det hade jag aldrig kunnat gissa.
Nej, det som överraskar mig är det faktum att Ellen DeGeneres är femtio år gammal. Det hade jag aldrig kunnat gissa.
90210 snart tillbaka
Det här är så pinsamt att jag vrider mig som en mask i soffan av skam, men jag blir faktiskt lite småsugen på att se uppföljaren till Beverly Hills. Eller, inte se som i följa, snarare som i tjuvtitta lite då och då, om tv:n råkar vara på just då och maken inte ser vilka synder jag hänger mig åt...
Fast egentligen är jag bara intresserad av att se det gamla gänget igen, det skulle kännas lite som att träffa gamla klasskompisar från högstadiet. Vad gör de nu för tiden? Se klippet nedan och erkänn att du också blir en gnutta sentimental...
De kör 90210 igen
Fast egentligen är jag bara intresserad av att se det gamla gänget igen, det skulle kännas lite som att träffa gamla klasskompisar från högstadiet. Vad gör de nu för tiden? Se klippet nedan och erkänn att du också blir en gnutta sentimental...
De kör 90210 igen
Löjligt att förneka klimatförändringarna
I dag skriver 56 forskare, debattörer, författare och journalister en debattartikel i Aftonbladet om hur de anser att vi i Sverige kan förbättra vår miljöpolitik. Självklart finns det de som kommenterar artikeln med det sedvanliga "och så kommer de med sina haranger om jordens undergång, blablabla".
Jag förvånas varje gång över att det finns dem som orkar påstå att det inte finns några problem med klimatförändringar i världen, ja i alla fall inte i Sverige, för här skulle det bara bli trevligt om det blev lite varmare och då spelar det ingen roll vad som händer i resten av världen. Vissa människor verkar inte förstå att Sverige faktiskt sitter ihop med resten av jorden och att det som händer den även påverkar oss.
Jag undrar i mitt stilla sinne om inte de här människorna har en hel del gemensamt med dem som in i det sista hävdade att jorden är platt. Bevisen börjar ju onekligen att hopa sig. Att vi hade en värmeperiod i Sverige för hundra år sedan spelar ingen roll, globalt är trenden tydlig (se gärna mitt inlägg om detta och kolla in länkarna till SMHI).
Det är inte heller ett bra argument att säga att det inte spelar någon roll vad vi i Sverige gör, för vi är ett så litet land, och vilken skillnad kan vi göra? Nja, det är klart att det inte gör så väldigt stor skillnad, men trots allt är de flesta länder inte särskilt stora. Klyschan "tänk om alla skulle tänka så" passar faktiskt ovanligt bra just nu. Om ingen gör någonting för att de tror att andra ska göra det i stället blir det inte särskilt mycket gjort.
Nej, vi får faktiskt sluta tänka att andra ska lösa problemet åt oss. Vi är skyldiga att göra det vi kan. Ja, det kommer att kosta en del pengar och en del ansträngningar, men vad är alternativet? Upp med huvudet ur sanden och ta ut tummen. NU.
Jag förvånas varje gång över att det finns dem som orkar påstå att det inte finns några problem med klimatförändringar i världen, ja i alla fall inte i Sverige, för här skulle det bara bli trevligt om det blev lite varmare och då spelar det ingen roll vad som händer i resten av världen. Vissa människor verkar inte förstå att Sverige faktiskt sitter ihop med resten av jorden och att det som händer den även påverkar oss.
Jag undrar i mitt stilla sinne om inte de här människorna har en hel del gemensamt med dem som in i det sista hävdade att jorden är platt. Bevisen börjar ju onekligen att hopa sig. Att vi hade en värmeperiod i Sverige för hundra år sedan spelar ingen roll, globalt är trenden tydlig (se gärna mitt inlägg om detta och kolla in länkarna till SMHI).
Det är inte heller ett bra argument att säga att det inte spelar någon roll vad vi i Sverige gör, för vi är ett så litet land, och vilken skillnad kan vi göra? Nja, det är klart att det inte gör så väldigt stor skillnad, men trots allt är de flesta länder inte särskilt stora. Klyschan "tänk om alla skulle tänka så" passar faktiskt ovanligt bra just nu. Om ingen gör någonting för att de tror att andra ska göra det i stället blir det inte särskilt mycket gjort.
Nej, vi får faktiskt sluta tänka att andra ska lösa problemet åt oss. Vi är skyldiga att göra det vi kan. Ja, det kommer att kosta en del pengar och en del ansträngningar, men vad är alternativet? Upp med huvudet ur sanden och ta ut tummen. NU.
Oönskad comeback
Det här måste vara årets minst efterlängtade comeback. Dr. Alban och Haddaway (han med one-hit-wondern What is love) har gjort en låt tillsammans. Verket går under namnet I love the 90's.
De har väl hört talas om Henrik Schyfferts succé med sin nittiotalsshow och tänker sig att de kan haka på trenden. Problemet är bara att de till skillnad från Schyffert inte har någon distans till sagda nittiotal.
Låten sägs låta precis som låtar lät för femton år sedan, som om någon skulle vilja höra datorprogrammerade discobeats med loopad sång idag. Men man ska väl aldrig underskatta det svenska folkets dåliga smak...
De har väl hört talas om Henrik Schyfferts succé med sin nittiotalsshow och tänker sig att de kan haka på trenden. Problemet är bara att de till skillnad från Schyffert inte har någon distans till sagda nittiotal.
Låten sägs låta precis som låtar lät för femton år sedan, som om någon skulle vilja höra datorprogrammerade discobeats med loopad sång idag. Men man ska väl aldrig underskatta det svenska folkets dåliga smak...
TV-intervju med Elisabeth Fritzl
Det ryktas att den österrikiska TV-kanalen ORF ska intervjua Elisabeth Fritzl och sända den på bästa sändningstid om en dryg vecka. Det ska gå till på ungefär samma sätt som när Natascha Kampusch blev intervjuad, eventuellt till och med av samma reporter.
Intresset för en sådan intervju är förstås enormt. Ja, jag kommer nog också att titta när den sänds i Sverige. Men jag funderar över hur hela den här mediecirkusen påverkar familjen.
Hittills har man lyckats förhindra att bilder på familjen läcker ut. Det är en kamp. Paparazzi-fotograferna gräver ner sig utanför sjukhuset för att få den första bilden, som tidningar är villiga att betala flera miljoner för. Men vilka skulle konsekvenserna bli för familjen om allmänheten visste hur de såg ut? De skulle aldrig kunna leva ett liv i ostörd anonymitet. Ett normalt liv är tillräckligt svårt för dem att uppnå även om ingen vet att de är dem de är. Det rapporterades i början att de skulle kunna få nya identiteter och leva på annan ort.
Barnen ska inte vara med i intervjun, men om mamman visas i TV räcker det för att familjen har mist alla chanser till anonymitet. Jag tänker på den yngste pojken som snart är i skolåldern. Barn är grymma, vilka glåpord ska inte han få stå ut med? Även de vuxna barnen skulle få stå ut med att bli tittade på resten av sina liv.
Jag hoppas mamman blir filmad på ett sätt så att det inte syns hur hon ser ut, att hennes röst förvrängs.
Jag kan förstå att familjen hoppas att intervjun ska få pressen att minska. Frågan är om den kommer att göra det. Man får hoppas.
Det enda positiva jag kan se skulle komma ur intervjun för familjen är att de skulle få in tillräckligt med pengar för att trygga sin framtid ekonomiskt. Vilket i och för sig är ett skäl så gott som något. Jag tror de kommer att behöva pengarna.
Elisabeth Fritzl talar ut i teve
Paparazzi stormade källarfamiljens hem
Nu ska Elisabeth tala ut i tv
Sjukhuset försökte sälja bilder på familjen
Elisabeth Fritzl i teve-intervju
Paparazzis jagar Fritzls familj
Intresset för en sådan intervju är förstås enormt. Ja, jag kommer nog också att titta när den sänds i Sverige. Men jag funderar över hur hela den här mediecirkusen påverkar familjen.
Hittills har man lyckats förhindra att bilder på familjen läcker ut. Det är en kamp. Paparazzi-fotograferna gräver ner sig utanför sjukhuset för att få den första bilden, som tidningar är villiga att betala flera miljoner för. Men vilka skulle konsekvenserna bli för familjen om allmänheten visste hur de såg ut? De skulle aldrig kunna leva ett liv i ostörd anonymitet. Ett normalt liv är tillräckligt svårt för dem att uppnå även om ingen vet att de är dem de är. Det rapporterades i början att de skulle kunna få nya identiteter och leva på annan ort.
Barnen ska inte vara med i intervjun, men om mamman visas i TV räcker det för att familjen har mist alla chanser till anonymitet. Jag tänker på den yngste pojken som snart är i skolåldern. Barn är grymma, vilka glåpord ska inte han få stå ut med? Även de vuxna barnen skulle få stå ut med att bli tittade på resten av sina liv.
Jag hoppas mamman blir filmad på ett sätt så att det inte syns hur hon ser ut, att hennes röst förvrängs.
Jag kan förstå att familjen hoppas att intervjun ska få pressen att minska. Frågan är om den kommer att göra det. Man får hoppas.
Det enda positiva jag kan se skulle komma ur intervjun för familjen är att de skulle få in tillräckligt med pengar för att trygga sin framtid ekonomiskt. Vilket i och för sig är ett skäl så gott som något. Jag tror de kommer att behöva pengarna.
Elisabeth Fritzl talar ut i teve
Paparazzi stormade källarfamiljens hem
Nu ska Elisabeth tala ut i tv
Sjukhuset försökte sälja bilder på familjen
Elisabeth Fritzl i teve-intervju
Paparazzis jagar Fritzls familj
Sentimentalt humör...
Mina föräldrar var unga på 60-talet och är dessutom stora musikälskare. Därför är det de stora hitsen från det årtiondet som jag vuxit upp med.
Mitt typiska barndomsminne består i att jag sitter på vardagsrumsgolvet och bygger lego och en LP snurrar på stereon. Låten som spelades var många gånger den här:
Mitt typiska barndomsminne består i att jag sitter på vardagsrumsgolvet och bygger lego och en LP snurrar på stereon. Låten som spelades var många gånger den här:
Herman Hermits - No milk today
lördag 17 maj 2008
I kväll ser jag...
...CSI i femman och sedan Brottskod: försvunnen i ettan, som i en s.k. cross-over utgör fortsättningen på avsnittet i det första programmet.
Jag gillar verkligen CSI, men är lite ledsen över att Sarah slutade i måndags. Hon var min favorit, jag fascinerades av förhållandet mellan henne och Grissom, så olikt de flesta andra kärleksrelationerna på TV.
Jag gillar verkligen CSI, men är lite ledsen över att Sarah slutade i måndags. Hon var min favorit, jag fascinerades av förhållandet mellan henne och Grissom, så olikt de flesta andra kärleksrelationerna på TV.
Ett välkommet förslag
Socialdemokraterna föreslår att föräldraförsäkringen förlängs med en månad som alternativ till Alliansens skattefria vårdnadsbidrag på 3000 i månaden.
Personligen tycker jag att socialdemokraternas förslag är bättre av flera orsaker. För det första är 3000 kronor i månaden nästan inga pengar. Man måste ha en välbetald partner för att kunna vara hemma för de pengarna överhuvudtaget. Ensamstående kan helt glömma den möjligheten.
Dessutom är möjligheten att få vårdnadsbidrag beroende av att man bor i en kommun som väljer att införa det. Vilket hittills inte är så många. En socialdemokratiskt styrd kommun lär inte införa något vårdnadsbidrag.
En extra månad i föräldraförsäkringen skulle däremot komma alla till del. Om man tar ut fem dagar i veckan ger 30 dagar sex veckor, dvs. 1,5 månader extra. Det låter kanske inte mycket (helst skulle jag se att Miljöpartiet fick sin vilja fram och föräldraförsäkringen förlängdes till 18 månader) men det är ett steg i rätt riktning.
Sedan kan man tycka eller inte tycka att vårdnadsbidrag är en kvinnofälla. Jag är kluven. Samtidigt som jag antar att det är fler kvinnor än män som kommer att utnyttja bidraget så tycker jag i grunden att alla förslag som syftar till att ge föräldrar mer ledigt från arbete till förmån för tid med sina barn är bra. Om vårdnadsbidraget hade gått att leva på hade vi kanske till och med övervägt om jag eller maken skulle utnyttja det. Men det är inte praktiskt möjligt.
S vill ha längre föräldraledighet
Svenska dagbladet
Personligen tycker jag att socialdemokraternas förslag är bättre av flera orsaker. För det första är 3000 kronor i månaden nästan inga pengar. Man måste ha en välbetald partner för att kunna vara hemma för de pengarna överhuvudtaget. Ensamstående kan helt glömma den möjligheten.
Dessutom är möjligheten att få vårdnadsbidrag beroende av att man bor i en kommun som väljer att införa det. Vilket hittills inte är så många. En socialdemokratiskt styrd kommun lär inte införa något vårdnadsbidrag.
En extra månad i föräldraförsäkringen skulle däremot komma alla till del. Om man tar ut fem dagar i veckan ger 30 dagar sex veckor, dvs. 1,5 månader extra. Det låter kanske inte mycket (helst skulle jag se att Miljöpartiet fick sin vilja fram och föräldraförsäkringen förlängdes till 18 månader) men det är ett steg i rätt riktning.
Sedan kan man tycka eller inte tycka att vårdnadsbidrag är en kvinnofälla. Jag är kluven. Samtidigt som jag antar att det är fler kvinnor än män som kommer att utnyttja bidraget så tycker jag i grunden att alla förslag som syftar till att ge föräldrar mer ledigt från arbete till förmån för tid med sina barn är bra. Om vårdnadsbidraget hade gått att leva på hade vi kanske till och med övervägt om jag eller maken skulle utnyttja det. Men det är inte praktiskt möjligt.
S vill ha längre föräldraledighet
Svenska dagbladet
fredag 16 maj 2008
50-talets barnuppfostran tillbaka
På aftonbladets föräldraavdelning finns en artikel om "nyheten" som kommit till Sverige, nämligen sele med tillhörande koppel till ditt barn. Det är inte en ny uppfinning, utan en gammal pryl som kommer tillbaka.
När dottern föddes kom mina föräldrar med en stor säck med barngrejer som de sparat hemma hos sig. I säcken fanns även selen som min pappa hade på sig i början av femtiotalet.
Vi har inte kvar den, kan jag meddela. Jag skulle aldrig drömma om att sätta på den på Emma. Lika lite som jag skulle sätta henne i en lekhage.
Mammorna i artikeln som har köpt selen är jättenöjda. Nu har de koll på sina barn och det innebär en frihet för dem nu när de slipper hålla barnen i kragen. Kragen? Har de hört talas om att hålla sitt barn i handen?
Många av köparna har två barn och vill koppla det äldre när de går på promenad med lillen i barnvagnen. Mina förslag till alternativ: ståbräda eller syskonvagn för det mindre barnet, inlärning av trafikvett för det större. Är det inte bättre att lära barnet att gå bredvid en än att hålla dem i koppel? Det borde hur som helst vara bättre i längden.
Jag ser detta som ännu ett exempel på den gammeldags typen av barnuppfostran som är på återtåg nu. Vi ska ställa våra barn i skamvrån, de ska tuktas och härdas, allt enligt nannysarna på TV. Jag gillar inte trenden. Köp en pocketbok av Jesper Juul i stället, de är säkert billigare än ett koppel och ger garanterat mer i längden.
När dottern föddes kom mina föräldrar med en stor säck med barngrejer som de sparat hemma hos sig. I säcken fanns även selen som min pappa hade på sig i början av femtiotalet.
Vi har inte kvar den, kan jag meddela. Jag skulle aldrig drömma om att sätta på den på Emma. Lika lite som jag skulle sätta henne i en lekhage.
Mammorna i artikeln som har köpt selen är jättenöjda. Nu har de koll på sina barn och det innebär en frihet för dem nu när de slipper hålla barnen i kragen. Kragen? Har de hört talas om att hålla sitt barn i handen?
Många av köparna har två barn och vill koppla det äldre när de går på promenad med lillen i barnvagnen. Mina förslag till alternativ: ståbräda eller syskonvagn för det mindre barnet, inlärning av trafikvett för det större. Är det inte bättre att lära barnet att gå bredvid en än att hålla dem i koppel? Det borde hur som helst vara bättre i längden.
Jag ser detta som ännu ett exempel på den gammeldags typen av barnuppfostran som är på återtåg nu. Vi ska ställa våra barn i skamvrån, de ska tuktas och härdas, allt enligt nannysarna på TV. Jag gillar inte trenden. Köp en pocketbok av Jesper Juul i stället, de är säkert billigare än ett koppel och ger garanterat mer i längden.
Anatomiskt mysterium
En av makens vänner jobbar som sjukgymnast. Här om dagen kollade han igenom makens rygg, och hittade en svullen disk i svanken. När maken kom hem demonstrerade han övningen han ska göra för att detta skulle bli bättre. Han ska ligga på mage och höja upp överkroppen utan att lyfta bäckenet från golvet.
När maken gjorde det kändes det rejält i korsryggen.
När jag gjorde det kändes det inte i korsryggen, däremot blev jag tillfälligt lomhörd.
När maken gjorde det kändes det rejält i korsryggen.
När jag gjorde det kändes det inte i korsryggen, däremot blev jag tillfälligt lomhörd.
Veckans topp fem: När jag blir stor ska jag bli...
Ja, jag är medveten om att jag denna fredag är lite sen med veckans topp fem, men jag har jobbat och haft fullt upp hela dagen. Hur som helst, här kommer den:
Denna veckans topp fem handlar om de där barndomsdrömmarna. Svaret vi gav på frågan "och vad vill du bli när du blir stor då?" när vi var barn och tonåringar.
Var ambitionerna högtflygande eller jorndnära, eller ville du rent av inte jobba alls? Blev drömmarna verklighet? Eller är det kanske så att du fortfarande inte riktigt vet vad du vill?
Lämna en kommentar med en länk till ditt inlägg om du väljer att delta.
Här är mina svar:
1. Teckenspråkslärare. Jag har ingen aning om varför. Jag tyckte väl det såg fränt ut.
2. Tågkonduktör. Jag såg en kvinnlig sådan på den goda gamla SJ-tiden som hade en sån fin konduktörshatt på sitt vackra, lockiga hår. Jag ville också ha en sån stilig mössa.
3. Journalist. Jag kom så långt som att ha PRAO på Norrbottenskuriren. Senare det närbesläktade yrket författare. Den drömmen lever än.
4. Reseledare. Efter min första resa till Rom var jag såld, och ville så hemskt gärna bo där. Om det så innebar att fösa turister från sevärdhet till sevärdhet.
5. Psykolog. Av någon outgrundlig anledning.
Denna veckans topp fem handlar om de där barndomsdrömmarna. Svaret vi gav på frågan "och vad vill du bli när du blir stor då?" när vi var barn och tonåringar.
Var ambitionerna högtflygande eller jorndnära, eller ville du rent av inte jobba alls? Blev drömmarna verklighet? Eller är det kanske så att du fortfarande inte riktigt vet vad du vill?
Lämna en kommentar med en länk till ditt inlägg om du väljer att delta.
Här är mina svar:
1. Teckenspråkslärare. Jag har ingen aning om varför. Jag tyckte väl det såg fränt ut.
2. Tågkonduktör. Jag såg en kvinnlig sådan på den goda gamla SJ-tiden som hade en sån fin konduktörshatt på sitt vackra, lockiga hår. Jag ville också ha en sån stilig mössa.
3. Journalist. Jag kom så långt som att ha PRAO på Norrbottenskuriren. Senare det närbesläktade yrket författare. Den drömmen lever än.
4. Reseledare. Efter min första resa till Rom var jag såld, och ville så hemskt gärna bo där. Om det så innebar att fösa turister från sevärdhet till sevärdhet.
5. Psykolog. Av någon outgrundlig anledning.
torsdag 15 maj 2008
Idag uppmärksammar bloggare mänskliga rättigheter
Idag är det 15/5, den dag Bloggers unite uppmanar bloggare världen över att blogga om mänskliga rättigheter för att uppmärksamma problemet med bristen på sådana runt omkring i världen.
Särskild uppmärksamhet riktas mot dessa tre exempel:
- Kinas fängsling av journalister och privatpersoner vars enda brott är att säga sin mening. Läs mer här.
- USA:s fängsling av personer i Guantanamo bay, som inte berättigas krigsfångars rättigheter, torteras och förvägras en rättslig prövning i en vanlig domstol. Läs mer här.
- Den humanitära krisen i Darfur. Hundratusentals har dött och två och en halv miljon är på flykt. Läs mer här.
Personligen har jag spenderat tid med att läsa om Darfur. Det är nog den minst exponerade av de tre, och definitivt den jag visste minst om. Konflikten är så mångfacetterad. Sudan, liksom de flesta afrikanska stater är hem för ett flertal etniska grupper och konflikten har rasistiska undertoner mellan främst araber och afrikaner.
Båda grupperna är muslimer men den afrikanska delen är emot landets sharia-lagar. Dessutom är det en konflikt mellan regeringen som står på den arabiska sidan och de afrikanska rebellerna.
Andra stater runt omkring har valt sida, etniska minoriteter vill ha mer inflytande. Ryssland säljer vapen till landet och Kina importerar olja därifrån vilket låser FN:s säkerhetsråd och hindrar dem från att agera.
Hjälporganisationer har utsatts för attacker vilket har lett till att flera av dem har lämnat konflikten.
Civilbefolkningen har drivits på flykt när regeringsstyrkor och regeringslojal milis har bombat och plundrat byar. Livet i flyktingläger är inte bättre; flyktingarna måste gå ut ur lägret för att hämta ved, med risk för att som man dödas och som kvinna våldtas.
Mer om Darfur:
Wikipedia - Darfurkonflikten
Vill du engagera dig mer, ta kontakt med:
Amnesty i Sverige
Särskild uppmärksamhet riktas mot dessa tre exempel:
- Kinas fängsling av journalister och privatpersoner vars enda brott är att säga sin mening. Läs mer här.
- USA:s fängsling av personer i Guantanamo bay, som inte berättigas krigsfångars rättigheter, torteras och förvägras en rättslig prövning i en vanlig domstol. Läs mer här.
- Den humanitära krisen i Darfur. Hundratusentals har dött och två och en halv miljon är på flykt. Läs mer här.
Personligen har jag spenderat tid med att läsa om Darfur. Det är nog den minst exponerade av de tre, och definitivt den jag visste minst om. Konflikten är så mångfacetterad. Sudan, liksom de flesta afrikanska stater är hem för ett flertal etniska grupper och konflikten har rasistiska undertoner mellan främst araber och afrikaner.
Båda grupperna är muslimer men den afrikanska delen är emot landets sharia-lagar. Dessutom är det en konflikt mellan regeringen som står på den arabiska sidan och de afrikanska rebellerna.
Andra stater runt omkring har valt sida, etniska minoriteter vill ha mer inflytande. Ryssland säljer vapen till landet och Kina importerar olja därifrån vilket låser FN:s säkerhetsråd och hindrar dem från att agera.
Hjälporganisationer har utsatts för attacker vilket har lett till att flera av dem har lämnat konflikten.
Civilbefolkningen har drivits på flykt när regeringsstyrkor och regeringslojal milis har bombat och plundrat byar. Livet i flyktingläger är inte bättre; flyktingarna måste gå ut ur lägret för att hämta ved, med risk för att som man dödas och som kvinna våldtas.
Mer om Darfur:
Wikipedia - Darfurkonflikten
Vill du engagera dig mer, ta kontakt med:
Amnesty i Sverige
Djurens och vårens kulturfyra
Denna vecka är kulturfyran inspirerad av våren och kossor på grönbete. Här är mina svar på de kluriga frågorna:
1. Kor på grönbete, som en bild av människor. Vilket djur i litteraturen, konsten, eller filmen har gett dig mest eller tycker du är en bra bild av något?
Det finns några stycken, de flesta härrörande från min barndom. Björnar som Rasmus Nalle eller Bamse. Men min favorit, trots min avsky för amerikansk kulturimperialism, är trots allt Kalle Anka, som en bild av den vanliga, felande människan. Kalle blir arg, rasande, svartsjuk, Kalle fuskar, Kalle är fattig, Kalle lyckas inte få förhållandet med Kajsa att funka, Kalle är klantig, han svär, han misslyckas. Igen och igen och igen. Men han mister trots detta aldrig sin obotliga optimism. Han försöker en gång till.
Kalle är på sätt och vis min förebild. Och mycket roligare än präktige Musse Pigg, som tydligen är mycket populärare i USA. Vilket får mig att gilla Kalle ännu mer.
2. Villket är ditt favoritdjur?
Jag tycker om många djur, av olika anledningar. Katter, hundar, pingviner, elefanter, delfiner. Men hästar tycker jag är speciella. Jag tror att fascinationen till viss del kommer ur hur ett så stort och starkt djur kan tillåta människan att sitta på dess rygg och gå dit denna människa vill. Är hästar dumma eller har de ingått ett flera tusen år långt avtal med människan om samarbete?
3. Tycker du om kor förresten? För många år sedan tror jag Kurt Olsson hade en intervjuserie där han alltid ställde den frågan till sina gäster.
Jag tycker kor är lite trista, men de har hög mysfaktor. När jag tänker mig en idyll finns alltid en kohage med betande kor med på ett hörn. De har snälla ögon och verkar varma och vänliga, om än lite småkorkade. Annat är det med tjuren. Hu!
4. Krumsprång för våren. Vad är våren för dig?
Våren är nog faktiskt min favoritårstid. Jag älskar ljudet av porlande bäckar och takdropp. Det finns inget ljuvligare än nyutsprungna musöron på björkar (jag har inte pollenallergi). Jag känner hopp och lust på våren. Då har jag allt det härliga framför mig, det är en tid att starta med saker och ting. Jag är som gladast då.
1. Kor på grönbete, som en bild av människor. Vilket djur i litteraturen, konsten, eller filmen har gett dig mest eller tycker du är en bra bild av något?
Det finns några stycken, de flesta härrörande från min barndom. Björnar som Rasmus Nalle eller Bamse. Men min favorit, trots min avsky för amerikansk kulturimperialism, är trots allt Kalle Anka, som en bild av den vanliga, felande människan. Kalle blir arg, rasande, svartsjuk, Kalle fuskar, Kalle är fattig, Kalle lyckas inte få förhållandet med Kajsa att funka, Kalle är klantig, han svär, han misslyckas. Igen och igen och igen. Men han mister trots detta aldrig sin obotliga optimism. Han försöker en gång till.
Kalle är på sätt och vis min förebild. Och mycket roligare än präktige Musse Pigg, som tydligen är mycket populärare i USA. Vilket får mig att gilla Kalle ännu mer.
2. Villket är ditt favoritdjur?
Jag tycker om många djur, av olika anledningar. Katter, hundar, pingviner, elefanter, delfiner. Men hästar tycker jag är speciella. Jag tror att fascinationen till viss del kommer ur hur ett så stort och starkt djur kan tillåta människan att sitta på dess rygg och gå dit denna människa vill. Är hästar dumma eller har de ingått ett flera tusen år långt avtal med människan om samarbete?
3. Tycker du om kor förresten? För många år sedan tror jag Kurt Olsson hade en intervjuserie där han alltid ställde den frågan till sina gäster.
Jag tycker kor är lite trista, men de har hög mysfaktor. När jag tänker mig en idyll finns alltid en kohage med betande kor med på ett hörn. De har snälla ögon och verkar varma och vänliga, om än lite småkorkade. Annat är det med tjuren. Hu!
4. Krumsprång för våren. Vad är våren för dig?
Våren är nog faktiskt min favoritårstid. Jag älskar ljudet av porlande bäckar och takdropp. Det finns inget ljuvligare än nyutsprungna musöron på björkar (jag har inte pollenallergi). Jag känner hopp och lust på våren. Då har jag allt det härliga framför mig, det är en tid att starta med saker och ting. Jag är som gladast då.
Den vansinniga åldersnojan
Aftonbladet jämför idag pr-bilderna på de numera ganska mogna damerna i sex and the city-filmen med bilderna på samma damer på filmens premiär. Skillnaden är slående. Och det är så löjligt.
Sarah Jessica Parker har själv sagt att filmen handlar om ett gäng 40-åriga kvinnor i New York. Varför får de då inte se ut som 40? De är ju fortfarande snygga, i alla fall i mina ögon. När ska kvinnor med ålderslinjer och kråksparkar få framställas som sensuella varelser? Är sexualitet någonting som är förbehållet ungdomen?
Just Sex and the city, som brutit mot så många oskrivna regler när det gäller kvinnors sexualitet, är väl ett ypperligt koncept att använda för att även få visa att man kan vara smårynkig och sexig samtidigt?
Tydligen inte.
Sarah Jessica Parker har själv sagt att filmen handlar om ett gäng 40-åriga kvinnor i New York. Varför får de då inte se ut som 40? De är ju fortfarande snygga, i alla fall i mina ögon. När ska kvinnor med ålderslinjer och kråksparkar få framställas som sensuella varelser? Är sexualitet någonting som är förbehållet ungdomen?
Just Sex and the city, som brutit mot så många oskrivna regler när det gäller kvinnors sexualitet, är väl ett ypperligt koncept att använda för att även få visa att man kan vara smårynkig och sexig samtidigt?
Tydligen inte.
Jag missade...
Dottern ställde sig upp själv igår. Plötsligt stod hon upp mitt på golvet. Sen tog hon två stapplande steg framåt rakt ut i tomma intet, den modiga ungen.
Sen tippade hon visserligen bakåt, och det blev ett par minuters skrik och tandagnisslan. Men det var inte det värsta.
Det värsta var att jag inte var hemma.
Idag åkte hon buss och blev åksjuk, vilket resulterade i en flygspya. Den är jag dock inte det minsta ledsen över att jag missade.
Sen tippade hon visserligen bakåt, och det blev ett par minuters skrik och tandagnisslan. Men det var inte det värsta.
Det värsta var att jag inte var hemma.
Idag åkte hon buss och blev åksjuk, vilket resulterade i en flygspya. Den är jag dock inte det minsta ledsen över att jag missade.
onsdag 14 maj 2008
Återhållen hysteri
Varje år i hockey-VM-tider utspelar sig samma scenario i det Björnströmska hemmet.
Jag vet knappt om att det är VM.
Maken noterar att ett VM ska till att äga rum. Han säger att det inte är någon idé att se eländet eftersom Sveriges lag är jättedåligt. Särskilt illa tycker han om Jörgen Jönsson, av någon outgrundlig anledning. Hur som helst ids han inte bry sig, för Sverige har ingen chans att vinna och ingen annan placering räknas.
VM startar. Maken ser inte första matchen. Nästa match tittar han ett par perioder. Tredje börjar det sväras och hejas. Och i kväll när jag kommer hem från jobbet sitter maken på golvet en halvmeter från TV:n iklädd landslagströja. Dottern sover i rummet bredvid, så han måste lägga band på sin entusiasm.
- Trampa skrillor då! Vad fan är det här för Kalle Anka-spel???!!! väser han mellan tänderna och gestikulerar värre än Fares Fares släktingar i Jalla Jalla.
- Skjuuut! Skjuuut! Neeej! Kom igeeen! Skjuuut!
Tydligen gör någon det, och lyckas få in pucken i målet, för plötsligt utbrister maken i ett halvkvävt vrål av pur glädje och viftar med armar och ben så leksaker och pringleschips flyger omkring i rummet.
Jag älskar den mannen.
Maken lär dottern vem man ska heja på
Läs mer om VM:
Bengt-Åke hoppas på mirakel
Murray: Kanada hatar mig
Nilson - Sveriges fighting face
"Ni kan inte stoppa oss"
Jag vet knappt om att det är VM.
Maken noterar att ett VM ska till att äga rum. Han säger att det inte är någon idé att se eländet eftersom Sveriges lag är jättedåligt. Särskilt illa tycker han om Jörgen Jönsson, av någon outgrundlig anledning. Hur som helst ids han inte bry sig, för Sverige har ingen chans att vinna och ingen annan placering räknas.
VM startar. Maken ser inte första matchen. Nästa match tittar han ett par perioder. Tredje börjar det sväras och hejas. Och i kväll när jag kommer hem från jobbet sitter maken på golvet en halvmeter från TV:n iklädd landslagströja. Dottern sover i rummet bredvid, så han måste lägga band på sin entusiasm.
- Trampa skrillor då! Vad fan är det här för Kalle Anka-spel???!!! väser han mellan tänderna och gestikulerar värre än Fares Fares släktingar i Jalla Jalla.
- Skjuuut! Skjuuut! Neeej! Kom igeeen! Skjuuut!
Tydligen gör någon det, och lyckas få in pucken i målet, för plötsligt utbrister maken i ett halvkvävt vrål av pur glädje och viftar med armar och ben så leksaker och pringleschips flyger omkring i rummet.
Jag älskar den mannen.
Maken lär dottern vem man ska heja på
Läs mer om VM:
Bengt-Åke hoppas på mirakel
Murray: Kanada hatar mig
Nilson - Sveriges fighting face
"Ni kan inte stoppa oss"
tisdag 13 maj 2008
Tisdagstema: baksida bonusbidrag
Jag kom på en bättre idé till tisdagstemat, men nu har jag redan lämnat in ett bidrag så detta får bli en bonus.
Den här baksidan är hur som helst den finaste min man har gett mig:
Den här baksidan är hur som helst den finaste min man har gett mig:
Tisdagstema: Baksida
Tisdagstemat den här veckan är baksida. Jag vägrar blankt att lägga upp en bild på min egen baksida, och även om maken erbjöd att jag kunde få ta en bild på hans så bestämde jag mig till slut för bilden ovan. Den är ett typiskt exempel på baksidan med att flytta. Jag hatar flyttkaos.
Bra rutet, Åsa Petersen!
Åsa Petersen skriver i dagens Aftonbladet en mycket bra ledare om Sverigedemokraterna. Hon skriver precis allt jag tänkt men inte lyckats få ner på pränt.
Jag tycker faktiskt det är skrämmande att en främlingsfientligt parti nu även håller på att bli rumsrent i vårt land. Ute i Europa, javisst, där är de ju lite tokiga, men här? Nä, va? Men nu håller det på att hända. Sverigedemokraterna fick nyligen över 4% i en opinionsmätning. Sannolikheten att de ska ta sig in i riksdagen ökar.
Personligen blir jag tokig när folk som samtidigt som de talar om att förintelsen aldrig får upprepas (fast det har ju skett många folkmord sedan dess) talar om islam och muslimer i samma ordalag som man talade om judar och judendom på 30-talet. Jag ska faktiskt sticka ut hakan nu, och säga att Muhammedteckningarna påminner mig om "karikatyrer" av judar med stinna börsar och stora näsor som man kunde se på den tiden (och ja, jag tycker vi ska ha yttrandefrihet, jag tycker bara bilderna i sig var synnerligen smaklösa).
Främlingsfientlighet är främlingsfientlighet är främlingsfientlighet. Det finns inte grupper som det "går bra" att vara rasistisk mot. Man kan ogilla individers dumheter och deras galna tolkningar av religiösa skrifter, men man kan inte dra flera miljoner över en kam.
Jag skulle aldrig kunna bli muslim, för jag kan inte instämma i deras kvinnosyn, men jag tycker ändå att det står folk som vill det fritt att vara muslimer. Vill de ha slöja så låt dem. Ingen ska tvingas att ha slöja men ingen ska heller förhindras. Ingen ska tillåtas skada någon i religionens namn men ingen ska heller förutsättas vilja göra det på grund av deras religion.
Jag vill inte förhindras att ha min klädstil, jag vill inte förhindras att tatuera eller pierca mig, eller ha håret på ett visst sätt. Jag bär inget kors, men om jag ville det för att visa var min tro ligger skulle jag vilja vara fri att göra det. Jag vill inte heller förhindra någon annan. Jag respekterar dem, och jag kräver i gengäld att de respekterar mig. Är det inte det som är det fina med att leva i en demokrati?
Jag tycker faktiskt det är skrämmande att en främlingsfientligt parti nu även håller på att bli rumsrent i vårt land. Ute i Europa, javisst, där är de ju lite tokiga, men här? Nä, va? Men nu håller det på att hända. Sverigedemokraterna fick nyligen över 4% i en opinionsmätning. Sannolikheten att de ska ta sig in i riksdagen ökar.
Personligen blir jag tokig när folk som samtidigt som de talar om att förintelsen aldrig får upprepas (fast det har ju skett många folkmord sedan dess) talar om islam och muslimer i samma ordalag som man talade om judar och judendom på 30-talet. Jag ska faktiskt sticka ut hakan nu, och säga att Muhammedteckningarna påminner mig om "karikatyrer" av judar med stinna börsar och stora näsor som man kunde se på den tiden (och ja, jag tycker vi ska ha yttrandefrihet, jag tycker bara bilderna i sig var synnerligen smaklösa).
Främlingsfientlighet är främlingsfientlighet är främlingsfientlighet. Det finns inte grupper som det "går bra" att vara rasistisk mot. Man kan ogilla individers dumheter och deras galna tolkningar av religiösa skrifter, men man kan inte dra flera miljoner över en kam.
Jag skulle aldrig kunna bli muslim, för jag kan inte instämma i deras kvinnosyn, men jag tycker ändå att det står folk som vill det fritt att vara muslimer. Vill de ha slöja så låt dem. Ingen ska tvingas att ha slöja men ingen ska heller förhindras. Ingen ska tillåtas skada någon i religionens namn men ingen ska heller förutsättas vilja göra det på grund av deras religion.
Jag vill inte förhindras att ha min klädstil, jag vill inte förhindras att tatuera eller pierca mig, eller ha håret på ett visst sätt. Jag bär inget kors, men om jag ville det för att visa var min tro ligger skulle jag vilja vara fri att göra det. Jag vill inte heller förhindra någon annan. Jag respekterar dem, och jag kräver i gengäld att de respekterar mig. Är det inte det som är det fina med att leva i en demokrati?
Islossning
Det är islossning i Tornedalen, och det har bildats en propp i höjd med Erkheikki i Torneälv. Författaren Mikael Niemi tar sig en paddeltur i skogen.
Eftersom det här är mina gamla hemtrakter reagerar jag förstås lite extra.
Jag minns när det var ispropp på ungefär samma ställe när jag var sex år, och vi åkte och tittade på alla de översvämmade stugorna i Anttis. Alla var där. Vi stod på en bro och det kändes som att stå på en isbrytare. Isblocken knarrade och small mot varann, och vår uppmärksamhet var riktad mot en liten stuga vid strandkanten som nu stod under vatten. Stugan var omringad av björkar, men skulle de hålla för de enorma, tunga isflaken? Det var olidligt spännande, fascinerande, skrämmande.
En annan gång grillade vi vid älven när isen gick. Vi hörde ett muller och så började vattnet stiga. Vi sprang så fort vi kunde bort från stranden men fick ändå hoppa från tuva till tuva innan vi kom till högre mark. Det går så fort.
Jag älskar på ett sätt att uppleva naturens styrka, det känns skönt att moder jord fortfarande har övertaget på något sätt. Vi människor må vara mer destruktiva än någon annan art på jorden, men den naturlagen har vi ännu inte brutit mot.
Ovan: ispropp, samt jag och min mamma som tittar på sagda ispropp.
Läs mer:
Isproppen kvar vid Erkheikki
Han räddades med båt från sin stuga
Torneälven igenkorkad
Vattnet rinner fritt vid proppen
Läget lugnt vid Erkheikki
Eftersom det här är mina gamla hemtrakter reagerar jag förstås lite extra.
Jag minns när det var ispropp på ungefär samma ställe när jag var sex år, och vi åkte och tittade på alla de översvämmade stugorna i Anttis. Alla var där. Vi stod på en bro och det kändes som att stå på en isbrytare. Isblocken knarrade och small mot varann, och vår uppmärksamhet var riktad mot en liten stuga vid strandkanten som nu stod under vatten. Stugan var omringad av björkar, men skulle de hålla för de enorma, tunga isflaken? Det var olidligt spännande, fascinerande, skrämmande.
En annan gång grillade vi vid älven när isen gick. Vi hörde ett muller och så började vattnet stiga. Vi sprang så fort vi kunde bort från stranden men fick ändå hoppa från tuva till tuva innan vi kom till högre mark. Det går så fort.
Jag älskar på ett sätt att uppleva naturens styrka, det känns skönt att moder jord fortfarande har övertaget på något sätt. Vi människor må vara mer destruktiva än någon annan art på jorden, men den naturlagen har vi ännu inte brutit mot.
Ovan: ispropp, samt jag och min mamma som tittar på sagda ispropp.
Läs mer:
Isproppen kvar vid Erkheikki
Han räddades med båt från sin stuga
Torneälven igenkorkad
Vattnet rinner fritt vid proppen
Läget lugnt vid Erkheikki
Kanske ska jag titta på bönderna?
Läser att en av bönderna i årets omgång av "Bonde söker fru" är en homosexuell man. Han ser rätt fräsch ut, dessutom. Snygg på samma sätt som hårkillen i Fab Five.
Det känns ganska kul ändå, och bra att andra bögar än den stereotypa fjollan får synas i TV. Jag har skrivit om detta tidigare, problemet att folk inte förstår att man kan vara homosexuell helt utan att "det syns". Många tänker inte på det.
Men jag har inte högre tankar om befolkningen än att jag förväntar mig mycket "de får väl vara gay om de vill men jag vill inte se dem hångla i TV" ute i stugorna.
Jag hoppas de hånglar massor i TV. Vi har ju slutat uppröras över när heterosexuella gör det, så det skulle väl inte vara mer än rättvist?
Jag tror faktiskt jag kommer att titta på "bonde söker fru" för första gången.
Läs mer:
Här är årets tv-bönder
Linda tar med dottern till jobbet
Det känns ganska kul ändå, och bra att andra bögar än den stereotypa fjollan får synas i TV. Jag har skrivit om detta tidigare, problemet att folk inte förstår att man kan vara homosexuell helt utan att "det syns". Många tänker inte på det.
Men jag har inte högre tankar om befolkningen än att jag förväntar mig mycket "de får väl vara gay om de vill men jag vill inte se dem hångla i TV" ute i stugorna.
Jag hoppas de hånglar massor i TV. Vi har ju slutat uppröras över när heterosexuella gör det, så det skulle väl inte vara mer än rättvist?
Jag tror faktiskt jag kommer att titta på "bonde söker fru" för första gången.
Läs mer:
Här är årets tv-bönder
Linda tar med dottern till jobbet
söndag 11 maj 2008
Fängelset och dess funktion
Jag läser att Juha Valjakkala är gripen efter att ha varit försvunnen i ett dygn. Sedan i februari har han varit släppt på något finländarna kallar "övervakad frihet".
Min första tanke när jag läser om alla gångerna Valjakkala (eller Nikita Fouganthine som han kallar sig nu för tiden) rymt är att det var väl urbota korkat av den finländska kriminalvården att släppa honom ur sikte. De kunde väl åtminstone ha satt på honom en fotboja?
Artikeln får mig att fundera vidare över kriminalvårdssystemet. För mig fyller fängelser två funktioner:
1. De förhindrar människor som är farliga för allmänheten att vistas bland nämnda allmänhet.
2. De ska genom rehabilitering få människor som begått brott att inte begå brott längre när de släpps fria.
Punkt ett är ju så klart väldigt viktig, för ingen vill väl att mördare, pedofiler och andra farliga människor ska finnas mitt ibland oss. Punkt ett är alltså relevant när det handlar om personer som begått vålds- eller narkotikbrott, rån, bedrägerier eller andra hemskheter som människor kan utsätta andra människor för.
Därför krävs "säker förvaring" av dessa människor där de inte kan skada någon tills den dagen då de genom punkt 2 inte längre är farliga. Denna förvaring måste ske innanför låsta dörrar, så man inte riskerar att de farliga människorna rymmer.
Däremot är jag inte en av dem som tycker att "fångar har det för bra i Sverige". Och det är för att jag inte inkluderade "avskräckande" och "straff" i punkterna ovan.
För mig är kriminalvården just en vårdande institution. Där sitter folk som inte är psykiskt sjuka men ändå har sådana problem att de begår mer eller mindre grova brott. Haga-mannen sitter i fängelse, han har inga psykiska diagnoser, men alla kan vi enas om att han nog inte riktigt är funtad som den genomsnittlige mannen. Alltså måste han hållas instängd, och han måste vårdas så han kan sluta med sina tvångsmässiga serievåldtäkter.
Det är därför viktigt att kriminalvården har god ekonomi, för det har visat sig att långt ifrån alla fängslade får relevant rehabiliteringsvård. De får bara sitta av tiden.
Jag tror inte någon slutar begå brott enbart för att de får sitta av tid i fängelse. Tvärtom, om man bara sitter där tror jag snarare att man utvecklar antipati för det samhälle som låst in en, man blir inte god av att straffas med frihetsberövande.
Därför tycker jag inte heller att fångarna har det "för bra". Deras matkostnad per dag brukar jämföras med skollunchen, men vad som då blir snett är att fångarnas pengar ska räcka till dagens alla måltider medan skolelevernas bara till just lunchen.
Jag tycker fångarna ska ha bra, hälsosam mat. De ska ha sköna sängar, bra gemensamhetslokaler och så vidare. Detta tycker jag eftersom jag tror att fången blir ännu mer negativt inställd till samhället om vistelsen i fängelset är onormalt obehaglig. Är man negativt inställd till samhället tror jag inte heller att man blir mer benägen att lyda det samhällets lagar, eller för den delen bidra, jobba, betala skatt.
Jag tror inte heller på fängelse som avskräckande i förebyggande syfte. Se på USA, som har mycket hårdare straff och fängelser än vi, där kan man till och med dömas till döden i vissa stater (som ironiskt nog har högre brottslighet än dem som inte tillämpar dödsstraff). Skulle det fungera avskräckande skulle deras brottslighet vara rekordlåg, men så är inte fallet.
Begår man brott ska man straffas för det, men min åsikt är att straffet inte får förhindra att brottslingen rehabiliteras till ett laglydigt liv utanför fängelset.
Min första tanke när jag läser om alla gångerna Valjakkala (eller Nikita Fouganthine som han kallar sig nu för tiden) rymt är att det var väl urbota korkat av den finländska kriminalvården att släppa honom ur sikte. De kunde väl åtminstone ha satt på honom en fotboja?
Artikeln får mig att fundera vidare över kriminalvårdssystemet. För mig fyller fängelser två funktioner:
1. De förhindrar människor som är farliga för allmänheten att vistas bland nämnda allmänhet.
2. De ska genom rehabilitering få människor som begått brott att inte begå brott längre när de släpps fria.
Punkt ett är ju så klart väldigt viktig, för ingen vill väl att mördare, pedofiler och andra farliga människor ska finnas mitt ibland oss. Punkt ett är alltså relevant när det handlar om personer som begått vålds- eller narkotikbrott, rån, bedrägerier eller andra hemskheter som människor kan utsätta andra människor för.
Därför krävs "säker förvaring" av dessa människor där de inte kan skada någon tills den dagen då de genom punkt 2 inte längre är farliga. Denna förvaring måste ske innanför låsta dörrar, så man inte riskerar att de farliga människorna rymmer.
Däremot är jag inte en av dem som tycker att "fångar har det för bra i Sverige". Och det är för att jag inte inkluderade "avskräckande" och "straff" i punkterna ovan.
För mig är kriminalvården just en vårdande institution. Där sitter folk som inte är psykiskt sjuka men ändå har sådana problem att de begår mer eller mindre grova brott. Haga-mannen sitter i fängelse, han har inga psykiska diagnoser, men alla kan vi enas om att han nog inte riktigt är funtad som den genomsnittlige mannen. Alltså måste han hållas instängd, och han måste vårdas så han kan sluta med sina tvångsmässiga serievåldtäkter.
Det är därför viktigt att kriminalvården har god ekonomi, för det har visat sig att långt ifrån alla fängslade får relevant rehabiliteringsvård. De får bara sitta av tiden.
Jag tror inte någon slutar begå brott enbart för att de får sitta av tid i fängelse. Tvärtom, om man bara sitter där tror jag snarare att man utvecklar antipati för det samhälle som låst in en, man blir inte god av att straffas med frihetsberövande.
Därför tycker jag inte heller att fångarna har det "för bra". Deras matkostnad per dag brukar jämföras med skollunchen, men vad som då blir snett är att fångarnas pengar ska räcka till dagens alla måltider medan skolelevernas bara till just lunchen.
Jag tycker fångarna ska ha bra, hälsosam mat. De ska ha sköna sängar, bra gemensamhetslokaler och så vidare. Detta tycker jag eftersom jag tror att fången blir ännu mer negativt inställd till samhället om vistelsen i fängelset är onormalt obehaglig. Är man negativt inställd till samhället tror jag inte heller att man blir mer benägen att lyda det samhällets lagar, eller för den delen bidra, jobba, betala skatt.
Jag tror inte heller på fängelse som avskräckande i förebyggande syfte. Se på USA, som har mycket hårdare straff och fängelser än vi, där kan man till och med dömas till döden i vissa stater (som ironiskt nog har högre brottslighet än dem som inte tillämpar dödsstraff). Skulle det fungera avskräckande skulle deras brottslighet vara rekordlåg, men så är inte fallet.
Begår man brott ska man straffas för det, men min åsikt är att straffet inte får förhindra att brottslingen rehabiliteras till ett laglydigt liv utanför fängelset.
Längtar till sjunde november
Aftonbladets Jens Peterson har besökt inspelningarna av nya Bond-filmen Quantum of solace. Av allt att döma verkar den ha förutsättningar att bli lika bra som Casino Royal.
Jag är ett stort fan av Daniel Craigs Bond. Folk klagar över att han inte är mörkhårig, men det stör inte mig det minsta. Han är mycket hårdare, brutalare, men samtidigt mer mänsklig än andra versioner av samma karaktär. Jag saknar inte alls Q och hans prylar, inte heller Roger Moores buskishumor. Nej, nya Bond är trovärdig och framför allt riktigt häftig.
Här kommer relevant video med ögongodiset Chris Cornell:
Jag är ett stort fan av Daniel Craigs Bond. Folk klagar över att han inte är mörkhårig, men det stör inte mig det minsta. Han är mycket hårdare, brutalare, men samtidigt mer mänsklig än andra versioner av samma karaktär. Jag saknar inte alls Q och hans prylar, inte heller Roger Moores buskishumor. Nej, nya Bond är trovärdig och framför allt riktigt häftig.
Här kommer relevant video med ögongodiset Chris Cornell:
Såpan körslaget fortsätter med hjälp av kvällspressen
Nu är Brolle ännu argare på Pelle Porseryd, enligt Aftonbladet.
Det senaste i utvecklingen är att Joacim Cans har framfört "Living on a prayer" live förut, och därför sägs han ha haft bättre förutsättningar i finalen. Vilket jag har svårt att tro efter att ha sett klippet på youtube föreställande Cans som gästsångare på Finnkampsbanketten 2007.
Om man läser Aftonbladets artikel framgår det att deras reporter pratar med Pelle Porseryd som påstår att det var team Brolle som upplyste honom om Cans framförande, men när Aftonbladet berättar detta för Brolle har han inte hört talas om det.
Ergo: Aftonbladet har hittat klippet och skapat konflikten, och nu lyckas de göra stora rubriker av det.
För övrigt håller jag med Joacim Cans som säger att det bara är fånerier och att en professionell artist ska kunna lära sig en låt när det behövs. Living on a prayer är inte direkt någon obskyr b-sida, till och med Bodens Elvis måste ha skrålat med i den någon gång.
Jag har mina aningar om att Aftonbladet kraftigt överdriver det hela som vanligt, jag tror inte att Brolle "hade tårar i ögonen". Men han lär nog inte skicka något julkort till Pelle Porseryd i år.
Det senaste i utvecklingen är att Joacim Cans har framfört "Living on a prayer" live förut, och därför sägs han ha haft bättre förutsättningar i finalen. Vilket jag har svårt att tro efter att ha sett klippet på youtube föreställande Cans som gästsångare på Finnkampsbanketten 2007.
Om man läser Aftonbladets artikel framgår det att deras reporter pratar med Pelle Porseryd som påstår att det var team Brolle som upplyste honom om Cans framförande, men när Aftonbladet berättar detta för Brolle har han inte hört talas om det.
Ergo: Aftonbladet har hittat klippet och skapat konflikten, och nu lyckas de göra stora rubriker av det.
För övrigt håller jag med Joacim Cans som säger att det bara är fånerier och att en professionell artist ska kunna lära sig en låt när det behövs. Living on a prayer är inte direkt någon obskyr b-sida, till och med Bodens Elvis måste ha skrålat med i den någon gång.
Jag har mina aningar om att Aftonbladet kraftigt överdriver det hela som vanligt, jag tror inte att Brolle "hade tårar i ögonen". Men han lär nog inte skicka något julkort till Pelle Porseryd i år.
lördag 10 maj 2008
Gratulerar team Cans!
Körslaget visade sig vara ett betydligt mer underhållande program än jag trodde i början. Och Joakim Cans och hans kör är värdiga vinnare, enligt min mening.
(Dessutom hejade jag faktist på Cans lite extra eftersom han såg till att maken fick ett ljudkort för 14.000 en gång, men det är en annan historia).
Några höjdpunkter:
Storslam, Cans
"Cans visade att gammal alltid är äldst"
Cans vann "Körslaget"
"Cans har visat var metalskåpet ska stå"
"Det är aldrig kul att komma tvåa"
Brolle är bra men team Cans spelar i en helt egen liga
(Dessutom hejade jag faktist på Cans lite extra eftersom han såg till att maken fick ett ljudkort för 14.000 en gång, men det är en annan historia).
Några höjdpunkter:
Storslam, Cans
"Cans visade att gammal alltid är äldst"
Cans vann "Körslaget"
"Cans har visat var metalskåpet ska stå"
"Det är aldrig kul att komma tvåa"
Brolle är bra men team Cans spelar i en helt egen liga
Dottern har valt sida
Brolle eller Joakim Cans? Jag kan inte bestämma mig.
Emma däremot, shejkar loss hejvilt i soffan när Brolles kör stämmer upp i första låten.
Brolle är dotterns favorit
Uppdatering: Det är dött lopp. Emma dansar lika mycket till Team Cans.
Emma däremot, shejkar loss hejvilt i soffan när Brolles kör stämmer upp i första låten.
Brolle är dotterns favorit
Uppdatering: Det är dött lopp. Emma dansar lika mycket till Team Cans.
Älsklingslåt
Den här låten har jag älskat sedan den kom för fjorton år sedan (fjorton??? När blev jag så gammal?).
Pretenders - Stand by you
Det var begravning i Arboga igår
Utan tv-kameror, storbildsskärmar och journalister begravdes Max och Saga i Arboga igår, står det i Aftonbladet. Jag läser att det var en ljus och fin ceremoni med mycket musik i närvaro av de närmaste. När familjen tog farväl spelades musiken från Bröderna Lejonhjärta.
Det är då det brister för mig.
Läs mer:
Så blir Max och Sagas minnesstund
Barnen hyllas med egen låt
Det är då det brister för mig.
Läs mer:
Så blir Max och Sagas minnesstund
Barnen hyllas med egen låt
Det gör ont när tandkött brister...
Jag tycker småbarnsföräldrar har en benägenhet att överdriva det här med tänder. Nej, fel, även före detta småbarnsföräldrar gör det.
När Emma var två månader dreglade hon en hel del. Makens mormor fick höra talas om detta och var övertygad om att Emma höll på att få sin första tand. När det fem månader senare kom en tand var hon inte sen med att påpeka att hon hade kunnat förutspå det.
Innan vi fick barn fick vi - liksom alla andra blivande föräldrar - höra en förfärlig massa skräckhistorier kring det här med att ha barn. Många av dem var tandrelaterade. Vi skulle få ett helvete varje gång en tand kikade fram, Emma skulle skrika konstant i dagar, hon skulle få diarré och feber, varken äta eller sova. Grannarna skulle bli galna, vi skulle bli galna.
Jag vet inte om vi är lyckligt lottade med ett barn vars tänder slinker fram ganska obemärkt. Framtänderna uppe var en smula besvärliga, men annars har vi inte märkt något förrän tanden varit framme. Inte ens stora kindtänder har bjudit på någon utmaning. Förrän i går, det vill säga.
Emma var omöjlig att söva i går kväll, hon bara gnällde och grinade. Klockan ett kulminerade det med gallskrik och tårar. Vi kom på att spana in i munnen, och mycket riktigt, där satt den, boven i dramat, en kindtand uppe till höger.
Maken hämtade kylda bitringar och alvedon, men det varade till närmare två innan vi sov alla tre.
I dag är Emma dock fullt återställd, hon slog upp sina stora blå och började pladdra klockan nio. Jag kände mig däremot mer död än levande. Men man ska väl skatta sig lycklig som slapp diarré och feber.
När Emma var två månader dreglade hon en hel del. Makens mormor fick höra talas om detta och var övertygad om att Emma höll på att få sin första tand. När det fem månader senare kom en tand var hon inte sen med att påpeka att hon hade kunnat förutspå det.
Innan vi fick barn fick vi - liksom alla andra blivande föräldrar - höra en förfärlig massa skräckhistorier kring det här med att ha barn. Många av dem var tandrelaterade. Vi skulle få ett helvete varje gång en tand kikade fram, Emma skulle skrika konstant i dagar, hon skulle få diarré och feber, varken äta eller sova. Grannarna skulle bli galna, vi skulle bli galna.
Jag vet inte om vi är lyckligt lottade med ett barn vars tänder slinker fram ganska obemärkt. Framtänderna uppe var en smula besvärliga, men annars har vi inte märkt något förrän tanden varit framme. Inte ens stora kindtänder har bjudit på någon utmaning. Förrän i går, det vill säga.
Emma var omöjlig att söva i går kväll, hon bara gnällde och grinade. Klockan ett kulminerade det med gallskrik och tårar. Vi kom på att spana in i munnen, och mycket riktigt, där satt den, boven i dramat, en kindtand uppe till höger.
Maken hämtade kylda bitringar och alvedon, men det varade till närmare två innan vi sov alla tre.
I dag är Emma dock fullt återställd, hon slog upp sina stora blå och började pladdra klockan nio. Jag kände mig däremot mer död än levande. Men man ska väl skatta sig lycklig som slapp diarré och feber.
fredag 9 maj 2008
Doves modeller retuscherade?
I dagens Aftonbladet står att en retuscherare har gått ut med att han har retuscherat bilderna på Doves "naturliga" modeller.
Det kanske han har gjort. Det är mycket möjligt. Men jag har faktiskt svårt att uppröras om så skulle vara fallet. Faktum är att tjejerna i reklamen - retuscherade eller ej - ser bra mycket naturligare ut än den genomsnittliga reklamtjejen. Har det trollats bort ett par finnar, lite gropar i låren eller bristningar här och där (för kilona verkar ju ha fått sitta kvar) så tycker inte jag att det är så stor sak.
Hur som helst - här kan ni jämföra själva. Första bilden är den som används i reklamen, som det nu hävdas är retuscherad. Den andra föreställer tjejerna poserande framför samma bild. Jag tycker de ser lika snygga ut på båda, vad tycker ni?
Det kanske han har gjort. Det är mycket möjligt. Men jag har faktiskt svårt att uppröras om så skulle vara fallet. Faktum är att tjejerna i reklamen - retuscherade eller ej - ser bra mycket naturligare ut än den genomsnittliga reklamtjejen. Har det trollats bort ett par finnar, lite gropar i låren eller bristningar här och där (för kilona verkar ju ha fått sitta kvar) så tycker inte jag att det är så stor sak.
Hur som helst - här kan ni jämföra själva. Första bilden är den som används i reklamen, som det nu hävdas är retuscherad. Den andra föreställer tjejerna poserande framför samma bild. Jag tycker de ser lika snygga ut på båda, vad tycker ni?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)