Skidor

I går åkte jag skidor för första gången på ungefär 12-13 år. Det gick förvånansvärt bra, jag ramlade bara en gång. Det var dessutom en jättelöjlig vurpa, det var inte ens i en backe eller så, utan jag skulle byta spår, en skidan halkade iväg och där satt jag. Som tur var var det bara en gammal tant som kom körande i en halv kilometer i timmen som såg.

I dag har jag åkt igen, och gissa om det känns i benen fast jag bara höll på i knappt fyrtio minuter. Man använder muskler man aldrig använder annars och flåset kommer igång redan efter några hundra meter med min konditionsnivå. Samtidigt tycker jag skidåkning påminner om simning på så sätt att det är ganska skönt medan man håller på, det är först efteråt man känner hur mycket man tagit i.
Kollade dessutom in hur mycket kalorier man bränner på skidåkning. Resultatet: jag brände lika mycket på 35 minuter som jag brukar göra på en timme i konditionsrummet på gymmet. Fantastiskt!

Är mucho stolt över mig själv för detta hälsosamma initiativ. Hoppas jag hinner ut i spåret snart igen.

Makens teori

Jag gillar U2, men nya singeln "Get on your boots" är verkligen hopplöst dålig. Jag spelade den åt maken och han var av samma åsikt. Han hade dessutom en teori kring låtens tillblivande:

- Jomen, det måste ha varit så att Bono hade rökt på något illegalt, och så sitter han där och funderar och så börjar han tänka på en sko. Och så ropar han på Edge, "Edge! Jag tänker på en sko! En sko med en... en stjärt! En sexig stjärt! En sexig sko! Let's do a song about sexy boots!"

Det var säkert så det gick till.

Räkning och barns logik

Här om dagen var maken inne på ett forum och till höger på skärmen fanns en ruta med olika smajlisar. Dottern kom fram och började ivrigt räkna de små gula ansiktena.

- Een, tåå, tee, nio, tee, sex, suu, nio...

Sen gick hon iväg och kom tillbaka med en kökshandduk som hon draperade över laptopen. Hennes förklaring till detta tilltag var som följer:

- Tojka nio.

En mycket trevlig kväll + natt

Vi har haft barnvakt det senaste dygnet. Josefine ställde så snällt upp och tog hand om lilldotra när Fru Björnström ville gå och se Herr Björnström och hans vänner spela hårdrock på Yunkyard. Det blev en mycket trevlig tillställning som började hemma hos Henke och Kicki.

Kicki med väninna hade lagat den godaste mat jag ätit på väldigt länge. Det bjöds skaldjurssoppa som tog två timmar att laga och fem minuter att äta, och sedan fick vi lax med parmaskinka (faktiskt jättegod kombo), spenatgratäng, tagliatelle och citronsås. Vid det laget var vi så mätta att vi inte orkade någon efterrätt.

Kicki lyckades med konsstycket att göra jättefina lockar i mitt spikraka hår medelst en plattång (!). Henke som är sjukgymnast till vardags tog fram massagebänken och knäckte kotor på alla som kom i närheten och mitt i allt dök Kickis syster upp med sambo och sin lilla dotter, fyra veckor gammal.
Och ja, jag måste erkänna att något slumrande väcks när man känner på små fyra veckor gamla tår, öron och kinder och känner den där obestämbara doften av bebis.

Framåt halvelvasnåret gick vi bort till Yunkyard och kände oss lite smått besvikna över att det inte fanns någon lång kö vi kunde svischa förbi med ett "vi står på gästlistan!". Spelningen började vid tolv och det lät riktigt bra, även om jag blivit så gammal att jag tyckte det var skönt när vakterna gick in och lugnade ner kidsen som skuttade runt och knuffade på varandra.

Vid stängningsdags var vi en liten kärntrupp på sju pers som gick till Peder på efterfest. På vägen inhandlades pizza på nattöppna Happy Burger. Som vanligt gjorde de fel i beställningen och stackars Anna som beställt pizza med sallad på fick en med sallad och strips. Morgan och Matte Grahn tyckte dock att stripspizza var en finfin uppfinning och åt upp hälften.

Vid halv fem tog maken och jag en taxi hem och badade traditionen trogen badkar innan vi gick och lade oss.

Idag vaknade jag halv tre på eftermiddagen och kände mig faktiskt utsövd och fräsch. Skönt.

Sist men inte minst ett stort tack till dig Josefine för din ömma vård av vår lilla tjej.

Förklaring

Det fanns en orsak till att maken inte svarade ärligt på frågan han fick på telefon här om dagen. Det var ju härifrån de ringde.

Och vill du läsa mer rekommenderar jag detta.

Band of Brothers

På vissa vis är jag hemskt "okvinnlig". Jag är till exempel inte alls intresserad av kläder, skor och handväskor. Jag sminkar mig inte dagligen och jag anser det inte vara en katastrof att gå på jobbet med oplockade ögonbryn.

Och så gillar jag krigsfilm. Särskilt fascinerad är jag av andra världskriget. Jag är historieintresserad i allmänhet, men det här är mitt specialområde. Jag kan läsa hur många böcker och se hur många filmer som helst, jag kan inte förklara varför.
Min absoluta favorit just nu är miniserien Band of Brothers som sändes för ungefär åtta år sedan. Jag gav den i julklapp till maken förra julen, men det var minst lika mycket för att jag själv ville ha den. Nu ser jag den för andra gången och den är så bra, så bra.

Miniserie måste vara det bästa formatet av alla. Det är så pass få avsnitt att man inte hinner bli leds, man kan se hela serien över en helg och eftersom den är så kort är handlingen tajt och välgenomtänkt. Men eftersom det finns så mycket mer tid än i en långfilm lär man känna karaktärerna ordentligt och man får möjlighet att fördjupa sig i detaljerna.
Nu ska jag se avsnitt tre och fyra innan det är dags att krypa till kojs.

Artighetsfraser

Tänk om man alltid skulle svara ärligt när någon sade "Hur är läget?". Då skulle maken ha sagt "dottern ligger på golvet och är ursinnig och frugans glasögon har gått sönder och går inte att limma och mjölken är slut och själv är jag skitsur" när det ringde i telefon nyss.
Det var nästan surrealistiskt att höra honom säga "jo, det är under kontroll".

Grattis Charlotte!

Hon vann! Charlotte Kalla gick och vann Jerringpriset, det finaste idrottspriset man kan få!
Ja, jag ringde och röstade en gång jag också, det måste jag ju eftersom hon är från byn (och så lite för att jag ville vinna "valfri platt-tv").

Egentligen vet jag inte vad jag vill säga med det här inlägget annat än att jag är vansinnigt stolt över att det har gått så bra för någon från mitt Tärendö.

Grattis Charlotte!

Tjugonio

Nu är det bara ett år kvar tills jag fyller trettio, minus en dag. Fyllde tjugonio i går, vilket i vanlig ordning firades med en massiv smörgåstårta gjord av undertecknad.
Har funderat lite på att från och med nu vägra erkänna det här med åldrande ett tag, och bara låtsas att jag fyller tjugonio igen och igen. Jag ser ju trots allt rätt ung ut, skulle kanske komma undan med det fram till några och trettio i alla fall?

Jag fick två födelsedagspresenter. Den ena tänker jag inte berätta om eftersom mitt mål är att den här bloggen ska vara personlig men inte privat.
Den andra är nog bland det bästa jag någonsin fått på en födelsedag. Den slår till och med kassettradion med dubbla kassettdäck (så man kunde spela över och göra blandband) 1987. Särskilt eftersom jag just den födelsedagen var grymt besviken, jag hade nämligen önskat mig ett My Little pony-stall och ville inte ha någon dum kassettspelare.

Hur som helst, vad fick jag igår? Jo, en sån här:

Den kommer i början av februari. Då går inget motiv säkert.

Manligt och kvinnligt

Makarna Björnström hade just en diskussion kring windows operativsystem. Frun gillar windows xp och har motvilligt gått med på att vista installerades på den gemensamma laptopen. Maken gillar vista.

Frun: - Men varför? Det är buggigt, det är ologiskt, det tar jättemycket resurser i anspråk...
Maken: - Jag gillar det. Det är snyggt.
Frun: - Snyggt? Det är alltså utseendet som har störst betydelse för dig, inte hur det funkar???
Maken: - Ja. Jag är man, jag gillar när det är snyggt. Du är kvinna, du gillar när saker fungerar.
Frun: - Du, jag tror du slog huvudet på spiken...