lördag 21 februari 2009

Då grät jag en skvätt

Läs det här inlägget. Det är så vackert och träffande. Exakt så känns en förälders stolthet.
Ofta våndas man som förälder. Oroar sig för att man sade eller handlade fel. Ofta blir det fel.
Men ibland blir det rätt också, och att då få känna den stoltheten över sitt fina, fina barn, det är guld. Och det är precis det Anna-Klara beskriver så på kornet.

Inga kommentarer: