Oj då.

Jag somnade klockan halv sju i kväll. Jag vaknade för tio minuter sedan.
Tur att jag har en liten dotter som aldrig skulle tillåta att sånt här sker under normala omständigheter. Jag längtar efter att hon (och hennes far) kommer hem i morgon, så livet kan återgå till det vanliga.

Crank up the volume!

Jag har hela helgen för mig själv. Det har inte hänt sedan någon gång i mars, och fast jag saknar min kära familj så är det såå sköönt.
I går var jag på pubkväll med jobbet, det var så trevligt att vi inte gick förrän baren sedan länge var stängd, lamporna tända och vakten mer än lovligt less. Det sista jag hörde honom säga var "gå hem och stann hem".
Jag mår ändå oförskämt bra idag, och får tiden att gå med att poppa stereon på jättehög volym, bara för att jag kan. Smakprov på senast spelade stycket:

Aerosmith - Love in an elevator

Senare i kväll ska jag nog se en film. Varför inte ära traditionen och kolla Bourne Ultimatum?

Bloggkoll

Följ min blogg med bloggkoll

Ganska försenad kulturfyra

Bättre sent än aldrig, heter det. Här är mina svar på veckans kulturfyra:

1. Vilken bok läser du just nu?
Jag läser fortfarande Blonde av Joyce Carol Oates (nästan halvvägs). Dessutom läser jag om Harry Potter and the chamber of secrets. Kul nu när jag har läst alla böckerna att se hur historien byggs upp.

2. Vilken bok ligger på tur?
Ja, det blir antagligen Harry Potter and the prisoner of Azkaban. När jag läst ut Blonde (till jul eller så) tänkte jag läsa En god människa av Nick Hornby. Dessutom ska jag låna El Choko av Mattias så fort han och Victoria har läst ut den. Kanske ska jag också ge mig i kast med Shantaram.

3. Vilket är ditt favorit-te?
Jag gillar chokladmint och klassisk Earl Grey.

4. Vad tycker du om hösten, som årstid?
Jag är kluven inför hösten. Min första reaktion (i alla fall i år när sommaren varit så dålig att jag inte blivit mätt på den) är att den kommer för fort.
Å andra sidan är hösten ganska mysig. Man får klä på sig, sitta inne om man behagar. Det är skönt att slippa utomhus/sol/bad-hetsen.
Jag tycker det är mysigt att titta ut på kvällen och se gatlamporna spegla sig i regnvåt asfalt. Jag tycker om soliga höstdagar med hög, blå himmel och kristallklar luft, när löven är gula och rönnbären röda.
När det luktar jord och dagg, precis som det gjorde när jag var liten och genade över åkrar och ängar på väg till skolan, i mina gröna tretorn och röd ryggsäck. Den perioden av mitt liv skulle jag vilja leva om.

Dålig tajming

Jag hatar när det är strålande väder när jag jobbar precis hela helgen. Jag hade velat vara hemma och plocka svarta vinbär. I stället måste jag sitta på jobbet och bittra mig med Mattias, min minst lika bittre arbetskamrat.

Jag ska äta tråkiga kroppkakor till middag, jag har läst ut min Hänt Bild och min gottedag var i går så jag kan inte ens tröstäta lite godis.

Bitter. Très bitter.

Jag har mött min överman

Jag ska erkänna, jag är något av en geek. I alla fall när det kommer till Tolkien. Jag har läst ringen-trilogin (på engelska, gamla och nya svenska översättningen) ett antal gånger, samt Hobbiten och Silmarillion.
Jag har sammanställt tidslinjer från the Appendices, jag vet vad som hände med ringens brödraskap efter att fjärde åldern inträdde. Jag har ritat en karta över Middle Earth med the Shire infällt i ena hörnet.
Kort sagt, jag är rätt nördig.

Men nu har jag mött en som är värre, nämligen vår nya inneboende. Han berättade att han har högar med häften där han listar alla personer som någonsin existerat i Midgård och hur de ser ut och vilka runor som är inristade på deras svärd, listor över byggnaderna i alla Minas Tiriths sju nivåer och hur mycket mer som helst.
Jag blev stum när jag hörde detta. När jag återfick talförmågan frågade jag om jag kunde få titta lite i hans häften.

Men enligt inneboenden är übernörden i stan tydligen en kille vid namn Loppan. Han lever och andas rollspel och fantasy. När de såg Fellowship of the ring tillsammans var Loppan tyst tills Sauron dyker upp i bild. Då utbrister han:
"Här kommer han, tvåhundrafyrtio levlar of pure eeevil!".

Cloud på begäran

Victoria har önskat att få se en bild på Madonnas dansare Cloud som nämns i inlägget nedan, så varsågod, håll till godo.

Mina bonusbarn

Jag har två bonusbarn. Inte i den bemärkelsen att de är min mans barn, utan jag är gudmor åt dem. Men jag tycker ordet bonusbarn passar alldeles utmärkt.
När Christelle och Cornelia ger mig en kram blir jag varm om hjärtat. Jag är inte deras mamma, men de är mina ungar.
I kväll är jag barnvakt åt dem. Christelle hade svårt att somna och fick mysa med mig i soffan. Hon somnade i min armkrok. Jag spejar in i deras rum för att kolla att allt står bra till. Hoppas att jag får följa dem länge, länge i deras liv.

Grattis Madonna!

Madonna fyller femtio år idag. Jag är inget stort fan, men hon är ändå Madonna, och hon lämnar ingen oberörd.
Härmed skickar jag även en tanke till min svåger Kenny, som är ett stort fan. Om inte det största, så i alla fall det största jag har träffat på. Han har nog en trevlig kväll framför femmans Madonna-kväll på TV.

Jag tittar också, ska erkännas, jag är fascinerad av showen. Och så har jag en liten crush på Cloud, en av hennes dansare.

Tisdagstema: Fridfullt

Tisdagstemat den här veckan är fridfullt.

Bilden ovan symboliserar begreppet fridfull för mig. Den föreställer natur, och jag känner alltid inre frid av att vistas i naturen.
Den föreställer dessutom snö, som bäddar in nämnda natur och gör allt lite tystare, mer dämpat, mjukar upp linjer, gör det hela mer, ja, fridfullt.

Inskolning

Dottern är mitt i sin inskolning hos dagmamman, och hittills går det bara bra. Hon har hunnit vara där för andra gången idag och har träffat tre av de fem andra barnen i gruppen.
Vi har ju länge anat att det skulle gå bra, men jag blev ändå förvånad när hon endast kom och kröp upp i min famn tre gånger under de 1,5 timmarna vi var där idag. Resterande tid lekte hon med alla de nya leksakerna, mumsade päron under fruktstunden och satte sig vid ett tillfälle på en av pojkarna (man ska sätta dem på plats i tid).
Det är en fin barngrupp, och dagmamman är lugnet själv. Hon löser konflikter med ett par ord och verkar inte stressa upp sig över någonting i världen.

Jag tror att både dottern och vi kommer att trivas med den här lösningen. Särskilt dottern.

Till minne om Hiroshima och Nagasaki

Det har just varit årsdagar för atombombningarna av Hiroshima och Nagasaki. Att vi i dagens värld, trots att vi nu vet exakt vilka hemskheter de förde med sig, fortfarande förfogar över och tillverkar atomvapen är för mig galenskap.
Nedanstående klipp innehåller Oppenheimers berömda citat innehållande orden från Bhagavad Gita: ""Now I am become Death, the destroyer of worlds." I suppose we all felt that, one way or the other".
Tänkvärt och beklämmande.

Ett kärleksfullt inlägg

Jag läser som jag tidigare nämnt bloggen Heja Abbe! Författaren Abbes pappa brukar delta i fotoutmaningen Tisdagstema, och har alltid fina bilder.
Denna vecka består hans bidrag dock av mer än bara en bild (även om en bild som bekant kan säga mer än tusen ord och bilden ifråga är mycket bra). Bidraget består även av en text som beskriver kärleken mellan förälder och barn och jag rekommenderar er att läsa den, inlägget finns här.

Min dotter popsnöret

Min dotter har fått ett nytt favoritband. Hon hörde ABBA på tv4 morgon här om dagen, och nu dansar hon vilt till deras klassiska poptoner varje gång vi spelar dem på youtube. Jag vet i alla fall vilken film jag ska köpa åt henne när den kommer på DVD...
Här är favoritlåten:

ABBA - Mamma Mia

En lyckad helkväll

Igår hade jag och maken en riktig helkväll tillsammans. Vi hade lyckan att få barnvakt från ett igår till ett idag.
Först gick vi på Gandhi och åt god mat. Maken åt biff sambal och jag åt kyckling goan, med naanbröd och en öl till.
Sedan gick vi på bio och såg The Dark Knight. Den var precis så bra som jag hoppades på, jag tyckte absolut den levde upp till de fina recensionerna och Heath Ledger förtjänar faktiskt en Oscarsnominering och skulle ha gjort det även om han levt idag.
Efter filmen satte vi oss på Bishops uteservering och drack Erdinger, fick sällskap av några goda vänner, gick senare vidare till Trädgårn, sedan blev det Frasses baconmeny och cykeltripp hem för mig och maken. Vi svängde förbi dygnsöppna Statoil på Västra Ersboda och köpte oss några folköl.
När vi kom hem var vi frusna, så vi tappade upp ett varmt bad som vi satte oss i, smuttade på våra öl, lyssnade på Nationalteatern och pratade om vilket årtionde som skulle varit det bästa att vara ung på.

Vi gick inte och lade oss förrän det blev ljust ute. Idag regnar det, men det gör ingenting. En kväll som i går får en att orka med rätt mycket ett tag framöver.

Roommate with benefit

Nej, inläggets rubrik syftar inte på några snuskigheter. Däremot har vi fått en inneboende, och vad hade han med sig i flyttlasset om inte Guitarhero! Nu ska här spelas! Jag som aldrig lärt mig att spela riktig gitarr får nu en ny chans med tv-spelsvarianten.
Jag tror jag ska börja smygträna när maken jobbar.