fredag 31 oktober 2008

Veckans topp fem: Kändisar du inte vill träffa

Veckans topp fem har återuppstått från sin dvala och återkommer nu med full styrka. Jag har hittat tillbaka till inspirationen, hoppas den består.

Denna vecka handlar femman om de där kändisarna du verkligen inte skulle vilja träffa, dem du stör dig kopiöst mycket på. De som gör att du nästan kräks när de dyker upp i TV/radio/tidningar.
Vill du vara med, lämna som vanligt en kommentar med en länk till ditt inlägg, så vi andra kan läsa.

Här är mina.

5. Paris Hilton. Hon är inte snygg, hon verkar vara den drygaste och mest självupptagna lilla bortskämda ungen världen någonsin skådat. Kan hon inte bara försvinna ut i periferin någonstans?

4. Patrik Ekwall. Behöver jag ens motivera varför jag stör mig på den supertråkige, talanglöse mannen?

3.
Carola. För alla hennes superkorkade, enfaldiga åsikters skull.

2. Bert Karlsson. Se Carolas motivering. Plus att han verkar vara ett riktigt första klassens gubbslem.

1. Pernilla Wahlgren. Varje gång den där reklamen för hårfärg kör på TV:n får jag krypningar i hela kroppen. Hon är så obehaglig! För helylle och leende och lismande. Bläää.

onsdag 29 oktober 2008

Ja Lars, du har så rätt!

Min far och jag har många, många gånger varit av helt motsatta åsikter. Allt eftersom jag blivit äldre har vi dock funnit några gemensamma nämnare, och nu måste jag faktiskt erkänna att jag hittat en punkt där vi är rörande eniga; en av tidernas fyndigaste textrader återfinns i the Who's Substitute:

I was born with a plastic spoon in my mouth

Så enkelt och så genialt.

En ärlig komplimang

Vi norrlänningar är inte såna som säger saker i onödan, det är ju allmänt känt. Därför tycker jag också att det på något vis känns mer att få en komplimang från en norrlänning. Det känns äkta. Idag fick jag en sån av en arbetskamrat som sade med klingande inlandsdialekt:

- He syns att du ha gått ihop dej hä bak. Du sku ta å mät dej.

Åh, vad glad jag blev.

tisdag 28 oktober 2008

Drillningen ger utdelning

Jag har tidigare skrivit om våra idoga försök att få dottern musikintresserad. Jag kan nu med glädje och stolthet meddela att det gett resultat.
Med jämna mellanrum brukar vi be dottern sjunga lite. Då brukar det komma lite "lalala" i olika tonlägen. Men i förrgår var det bokstavligt talat andra ljud i pipan:

Maken: Sjung lite!
Dottern: Be be, vi lamm, nå ull, jaja sjä ban...

Jag förstår hur det ter sig för den oinvigde, men för mig hade hon lika gärna kunnat utnämnas till nobelpristagare.

lördag 25 oktober 2008

Vad gör min man i repan egentligen?

Här har jag gått omkring och trott att min man spelar tuff hårdrock med sina hårdrockspolare i deras replokal på kvällarna. Men så anlände ett brev i den Björnströmska postlådan. Brevet var en kallelse till informationsmöte för alla band som repar i Studiefrämjandets lokaler. Alla band som kallades räknades upp vid namn.

Min man har sagt att hans band har det hårdrockiga namnet Hate Ammo.

I brevet omnämns de som Ronniez.

Vilket råkar vara min mans namn med ett Z på slutet. Vilket råkar låta väldigt mycket som namnet på ett dansband.

Så frågan är, är det något min käre make inte berättar för mig?



Hårdrockare på riktigt?

PS. Maken hävdar så klart att det hela är studiefrämjandets fel, att de inte har koll på bandnamnen och att de gjort samma sak mot stackars Emanuelz.

En ljus idé

Min vän Josefine uppmanar oss alla att skriva ett blogginlägg som en del i att göra något för att rädda världen, inspirerad av boken "100 sätt att rädda världen". Eftersom jag själv tycker att dylik räddning verkar behövas ställer jag självklart upp.

Vad är det första jag tänker på som är ett bra och enkelt sätt att göra något? Jo, att byta till energisparlampor. Jag förstår verkligen inte varför alla inte gör det, omedelbums. Det enda argument mot som jag har hört är "det blir inte lika mysigt ljus". Om det är det man är ute efter finns det en uppsjö stearinljus att välja bland.
Argumenten för är däremot många.

a) Du minskar din elräkning.

b) Du förbrukar mindre energi, vilket är bra för miljön.

c) Eftersom lamporna inte alstrar på när så mycket värme som vanliga glödlampor minskar risken att man ska få brännmärken på lampskärmar av textilmaterial.

d) De räcker jättejättelänge, vilket kompenserar några gånger om för det aningen högre priset.

Vi har bytt några lampor och ska byta resten eftersom de ger upp. 25 wattarna i våra läslampor som vi använder i princip dygnet runt bytte vi i februari och de håller än. Förut bytte vi glödlampor i dem i parti och minut.
Byt lampor du också, om du inte redan gjort det.

fredag 24 oktober 2008

Oj, vilken sen kulturfyra!

Jag hade så klart missat att kulturfyran kom redan i onsdags, så nu är jag plötsligt inte bara en, utan två dagar sen medd mina svar. Och ja, för mig går det alldeles utmärkt att släppa kulturfrågorna på onsdagar i framtiden.

1. Vampyrfilmen (Låt den rätte komma in) har premiär på fredag. Vad tycker du om vampyrer?

På film och TV, helt okej. Jag är sedan länge ett fan av kultserien Buffy the vampire slayer med vampyren Spike som favoritkaraktär.
Där emot har jag inte mycket till övers för extremgothare som slipar om sina tänder och dricker blod för att de tycker det är häftigt.

2. Vilken skräckfigur tycker du är hemskast eller mest skrämmande?

Clownen i DET var riktigt läskig. Jag har faktiskt inte velat se filmen, för jag tror inte han kan återskapas i all sin fasansfullhet.
Jag är så otroligt feg att jag nästan aldrig ser skräckfilm, så jag kan inte uttala mig om vare sig Freddie eller Jason.
Av dem jag har sett är nog dem där "det onda" aldrig visas de mest skrämmande. Jag ryser till exempel fortfarande när jag tänker på The Blairwitch. Hon/han/det är nog den mest skrämmande.

3. Vilken är din värsta skräckupplevelse?

När jag såg nämnda Blairwitch Project på bio skrek jag högt, så rädd var jag. Jag var även rejält rädd när jag såg den svenska thrillern Besökarna. Jag såg nog mest baksidan av soffkudden under den filmen, måste jag erkänna.

4. Vilken är den bästa skräckfilmen eller thrillern eller rysaren?

Sjätte sinnet är ju en modern klassiker. The Others var originell och bra.

Om jag mot all förmodan ( har tur i kärlek, inte i spel) skulle vinna utlottningen vill jag nog helst ha boken, om jag får lov att välja.

lördag 18 oktober 2008

Dotterns musikaliska fostran fortsätter

I dag har dottern (efter viss uppmuntran från min sida) lärt sig att säga namnet på mitt favoritband, U2. "Tootoo" utbrister hon när jag spelar dem på youtube.

Jag är trés stolt.



Numera bekanta ansikten

Mirre lever!

Här har jag gått och trott att vår lilla Mirre var död. Jag har gråtit och sörjt.
Men så visar det sig att hennes nya ägare när det kom till kritan inte hade hjärta att avliva henne, hon lever ännu i största välmående. Men hon kommer förhoppningsvis att få flytta, och bli stallkatt. Där spelar det ingen roll om hon kissar i höet.

Hon kommer nog inte heller att sakna Rasmus, eftersom det rapporteras att han blivit personlighetsförändrad av att vara ute så mycket och nu mera inte har mycket till övers för lillasyster.

Om hon inte får flytta till stallet måste hon nog trots allt avlivas. Jag håller tummarna för att det inte behöver bli så.

fredag 17 oktober 2008

En rockares fostran

Maken gör sitt bästa för att leda in dottern på den rätta vägen:


video

torsdag 16 oktober 2008

Skämslåt

Min goda vän Josefine har med (förmodligen) röda kinder erkänt att hon ännu minns sina popdagar. Jag ska väl inte vara sämre. Den här låten fullkomligt älskade jag när jag var sexton år. Och vet ni vad?
Jag tycker fortfarande den är ganska bra.



Suede - Trash

Kulturfyra om massa olika saker

Torsdag. Åter dags för kulturfyra.

1. Har du varit med om något som överträffade dina förväntningar?

Ja, många gånger. Att få barn. Att besöka Rom. Senaste Bond-filmen. Harry Potter-böckerna.

2. I somras såg jag Van Morrison på jazzfestivalen. Han är en annan av mina favoriter. Fast tyvärr tyckte jag att han var en besvikelse. För mig är han bättre på skiva. Har du någon sådan upplevelse, när något gjorde dig besviken?

Jag kan faktiskt inte komma på något, även om det måste ha hänt. Jag är en ganska förnöjsam person.

3. Tja, nu har jag sett flera av mina favoriter i år. Men en jag inte sett än är Neil Young. Vilken artist har du inte sett, som du vill se?

Jag skulle vilja se Rolling Stones, Iron Maiden, Paul McCartney, Coldplay, Bruce Springsteen, REM. Listan kan göras lång.

4. Kring Idol pågår en intensiv debatt för en av programledarna i TV4:s delprojekt T V400 har en programledare kallat en tävlande för “bögig” och menat att det är negativt.
Många undrar hur hon kan se sig själv i spegeln, med sådana åsikter. Vad tycker du? Är det en bra attityd i tv att kalla saker som är dåliga för bögiga?
Nej, det tycker jag inte. Precis som man inte heller ska använda "CP" eller "mongo" som skällsord. Visst, sånt slinker ur oss alla ibland, men jobbar man som journalist ska man vara tränad i att formulera sig. Antingen är programledaren en dålig journalist eller också har hon ytterst dåligt omdöme.

Blogganalys

Med ojämna mellanrum surfar jag in på mitt Google Analytics-konto och söker information om er, mina kära läsare (eftersom jag har Google Analytics törs jag säga läsare i plural, för jag vet att jag har mer än en). Jag tar reda på varifrån ni kommer, hur ni hittade hit, hur länge ni stannade och vilka inlägg ni helst läste.
Detta är alltid intressant information.

Tjugotvå stycken kommit till min blogg efter att ha sökt på min makes namn. Dessa läsare har i genomsnitt stannat på min blogg i en minut och trettiosju sekunder.
Nio stycken har hamnat på min blogg för att de googlat på mitt namn. De har bara stannat i genomsnitt i tjugosex sekunder.
Det tycker jag är skumt. Särskilt sedan jag upptäckte att det är samma stackars människa som tjugotvå gånger sökt efter maken men hamnat hos mig.

De som läst flest inlägg på bloggen har sökt på "skvallerblaska". Varför söker man på det ordet egentligen?

Folk googlar i sanning efter konstiga saker. En har sökt på "jag går på affären". En annan på "de smakade inte så äckligt". Jag tror inte jag vill veta vilka "de" är.
En tredje har sökt på "dumma människor", vad nu han/hon ska med dem till? Det finns ju i och för sig gott om den varan på internet så sökningen var säkert framgångsrik.

Det finns även en sökning innehållande orden "chock norris"
Någon har sökt efter "fulaste soffan" och han/hon hittade nog helt rätt.

En stackare har sökt efter "hemkörning av mat pajala". Han letar nog än, skulle jag tro, om han inte tar till tacka med hemkört av annan art.

En sökning gäller "randiga anne". Det är inte jag ska jag be att få upplysa om.

onsdag 15 oktober 2008

Det näst gulligaste jag har

Det gulligaste jag har och vet är så klart min dotter.

Det näst gulligaste fick jag av min make idag.

Jag är nu mera stolt ägare av världens sötaste mp3-spelare, en iPod Shuffle. Vi ska förhoppningsvis ha många trevliga timmar ihop.
En iPod är den enda pryl jag känt ett sug efter att äga på mycket, mycket länge. Jag är inget mobilfreak och har aldrig trånat efter någon ny sådan.
Faktum är att nu när jag kan spela musik på min kära, lilla iPod kommer jag nog att glömma min mobil i något dammigt hörn, så lite kommer jag att använda den.

Det roligaste med iPoden är att det följer med Apple-stickers i förpackningen. Så man kan visa för alla att man är ett fan.



Minminmin

Äktenskap och kriser

Läser att Madonna och Guy Ritchie ska skiljas efter sju års äktenskap. Det är visst ännu inte bestämt hur deras tillgångar ska delas upp, något jag skrivit om tidigare.

Nu säger hur som helst Aftonbladets relationsexpert att skilsmässan mest troligt beror på den klassiska sjuårskrisen. Jag börjar genast fundera över om jag och maken haft en sån?
Svaret är nej. Vi hade en hejdundrande femårskris, men när vi varit ihop i sju och ett halvt år (helt exakt) vaknade vi upp efter vår bröllopsnatt.
Då kändes kris rätt avlägset, måste jag säga.

Å andra sidan har vi aldrig följt mallen. Inte Madonna heller, förrän nu.



Madonna och Guy

lördag 11 oktober 2008

Nyttigt och onyttigt

Igår var det gottedag. Så här såg det ut:



Alltihop var jättegott.

Idag var det tillbaka till hälsosamma matvanor. Jag var dessutom och tränade ett styrkepass nu på kvällen. Det var inte många på gymmet klockan åtta på kvällen en lördag, kan jag meddela. Jag tror vi var fyra som mest.
Man känner sig extra duktig när man tränar vid tidpunkter när alla andra sitter med en kaloristinn öl i handen någonstans.

fredag 10 oktober 2008

Kulturfyra om nobelpris

Dags för kulturfyra igen. Den handlar förstås om nobelpriset i litteratur.

1. Vad tycker du? Var det rätt författare?

Det har jag ingen aning om, eftersom jag inte har läst honom. Jag måste erkänna att jag aldrig ens hört talas om karln.

2. Har du läst något av årets Nobelpristagare?

Som sagt, nej.

3. Brukar du försöka läsa något av den som vinner Nobelpriset?

Nej, inte vanligtvis. Jag har faktiskt länge tänkt att jag borde läsa något av Salman Rushdie. Och så har jag läst Jerusalem av Selma Lagerlöf och Den gamle och havet av Hemingway, men inte för att de fått priset.
Den enda jag blivit sugen på efter prisutdelningen är Doris Lessing.

4. Vem har inte fått Nobelpriset, och som borde få det?

Någon som gemene man har läst. Inte en författare av kiosklitteratur, nödvändigtvis, men kanske någon i stil med John Irving, som har skrivit många böcker som är fantastiska i sitt berättande men inte alls svårtillgängliga.
Men det kommer väl aldrig att hända att akademien väljer en författare vars böcker filmatiserats.

Jag - PMS-monstret

Så här nu i efterhand kan jag berätta vilken PMS-kärring jag var igår.

Först fick jag ett utbrott till frukost och grät över att maken inte hade laddat diskmaskinen och dessutom haft fräckheten att somna innan jag kom hem i går.

Sen började jag gråta över att dottern en dag måste sluta hos sin dagmamma, som är så underbar.

Sen insåg jag vad jag höll på med och skärpte mig.

Byråkratin når nya, oanade höjder

Maken har fått ett rekommenderat brev addresserat till sitt företag. Närmare bestämt står det företagets namn c/o hans eget namn och adress. Helt riktigt.
Men eftersom det är rekommenderat måste han hämta det på paketutlämningen. Saker som har med posten och paket att göra har en vana att krångla, det har jag skrivit om förut. Detta tillfälle blev självklart inget undantag.

Maken anländer till paketutlämningen, visar upp avin och sin legitimation, men får då veta att han inte får hämta ut sitt paket. Han måste ha en fullmakt. Från vem, undrar maken förvirrat. Från företaget, blir svaret.

- Men det är ju jag som är företaget, jag har ju enskild firma!
- Ja, men du måste ändå skriva en fullmakt.

Maken tyckte att i så fall borde han väl omedelbart kunna författa en på plats, men istället fick han en blankett där han ska intyga att han som ägare till företaget godkänner sig själv att agera ombud åt sig själv.
En blankett som en anställd på posten sedan ska titta på och föra in i ett datasystem. Är det spill av resurser eller vad?

onsdag 8 oktober 2008

Framgång!!!

I morse var det dags för veckans vägning. Jag hade inte höga förhoppningar eftersom jag inte tränat alls på grund av förkylning. Men hör och häpna: jag hade ändå gått ner 1,8 kg sedan förra veckan!
Nästan två kilo på en vecka!

Totalt har jag nu tappat 3,2 kg sedan jag började träna och införde tallriksmodellen för tre veckor sedan. Inte illa pinkat, om jag får säga det själv.

tisdag 7 oktober 2008

Dagens träning

Efter att inte ha tränat på en hel vecka på grund av långdragen förkylning så var det i eftermiddags dags igen. Egentligen hade jag tänkt mig ett styrkepass, men maken frågade snällt om jag kunde köra det lite kortare konditionspasset i stället så han skulle hinna jobba lite och sedan åka till god vän och spela nya NHL på vännens X-box 360.
Jag vet att en rejäl dos NHL gör underverk för makens välmående och det unnar jag honom, så jag gav med mig.

Nåväl, konditionspasset blev verkligen intensivt. Jag har läst att det är viktigt att variera sin konditionsträning så mycket som möjligt så inte kroppen vänjer sig. Jag har redan med fyra olika moment i mitt konditionspass, men jag tänkte att det kanske skulle vara bra att kasta om ordningen på dem.
Jag brukar alltid börja med löpbandet, fortsätta med crosstrainern, därefter cykla för att avsluta med rodd. Nu började jag med rodd, sen löpband, sen cykel och sist crosstrainer.

Herregud, vad jobbigt det blev! Jag tror verkligen det ligger något i det där med variation, för det kändes inte lika lätt och "vant". Min halvliter vatten var slut redan efter tre moment, den brukar räcka och bli över för hela passet.
Tror jag ska köra vidare på det och förändra ordningen varje gång.

måndag 6 oktober 2008

fredag 3 oktober 2008

För ögon i nacken?

Vi har satt upp en skylt på vår brevlåda där det med tydliga bokstäver står "ingen reklam, tack!". Ändå fick vi en bunt i förrgår. Reklamutdelaren kanske skulle ha behövt läsa sin reklam, som bland annat innehöll reklam för glasögon.
Maken läste just den broschyren i morse till kaffet. Efter en stund utbryter han:

- "Just nu får du 700 kr rabatt vid köp av kompletta glasögon med de nya 360 graders- glasen." Inte vill jag väl titta bakåt heller!

torsdag 2 oktober 2008

Kulturfyra om kulturdebuter

Torsdag och dags för kulturfyra.

1. Vilken var den första bok du läste?

Jag växte upp i en dansk familj i Sverige och lärde mig läsa på egen hand, svenska först. Vilken bok jag använde minns jag inte. När jag kort därefter lärde mig att läsa danska använde jag en dansk barnbok från 1936 som heter Bimbis bog om Babsi. Den handlar om en flicka och hennes mjukdjur och jag älskar den än idag.

2. Vilken är den första film du minns att du sett?

Jag minns att jag var på bio med farfar och såg Ronja Rövardotter. Jag måste ha varit i fem-sexårs ålder.

3. Vilken bok vill du rekommendera föräldrar att läsa som första boken de läser för ett litet barn?

När man kommit förbi pek- och bilderboksstadiet och kan börja läsa "riktiga" böcker skulle jag rekommendera många.
- Alla Astrid Lindgren
- Böckerna om Lånarna
- Böckerna i "Lilla huset på prärien"-serien (glöm TV-serien, böckerna liknar den inte det minsta. De är en fascinerande beskrivning av livet i USA under 1800-talets andra hälft)
- Och så förut nämnda Bimbi, bara den fanns i svensk översättning

4. Vilket var det första tv-program du minns att du sett?

Julkalendern Julstrul med Staffan och Bengt. Jag var fyra år och tyckte det var roligt när de körde i diket med sparken när plogbilen kom.

onsdag 1 oktober 2008

Premiärvabb

Idag är jag hemma med sjukt barn för första gången. Tidigare har det alltid fallit sig så väl att dottern varit sjuk när jag varit ledig eller maken som har eget företag och till stor del sätter sina egna tider kunnat ta henne. Men nu har maken maratoninspelning tills på måndag och hade ingen möjlighet att snyta näsor och ge alvedonsuppar.
Vilken tur att jag inte behöver göra det här så ofta, säger jag. Vad mycket byråkrati det är med en enda VAB-dag.

- Först måste jag ringa jobbet och meddela att de måste hitta en vikarie.

- Jag måste även registrera min frånvaro i det elektroniska lönesystemet.

- Dagmamman måste så klart kontaktas.

- Självklart måste Försäkringskassan/Förseningskassan meddelas. Detta sker smidigt via bank-ID, om man minns sitt lösenord, vilket jag inte gör. Nu måste jag i stället fylla i en blankett vilken garanterat är så krånglig att jag gör massor med fel och det tar miljoner år för FK:s handläggare att se och göra mig medveten om, sedan ska det skickas in kompletteringar och har jag tur har jag pengarna före jul.

- Dessutom måste det numera fyllas i en blankett som dagmamman ska skriva på där det intygas att dottern faktiskt varit hemma. Det skulle inte alls förvåna mig om den ska skickas i ett annat kuvert än den första blanketten och de går till olika handläggare som inte har någon kontakt med varandra och inte har en aning om något när man ringer. Man har ju hört hur det kan gå till.
Snälla Försäkringskassan, förvåna mig! Gör det!

Det fungerar!

I morse vägde och mätte jag mig. Sedan jag började träna och äta riktigt nyttigt för två veckor sedan har jag gått ner 1,4 kg och tappat centimetrar på alla mått utom ett (inte helt förvånande rumpan, min fettets högborg som vägrar intas i första taget).
Det känns jättebra att se svart på vitt att mina uppoffringar och svettiga timmar på gymmet ger resultat.