Jag har två bonusbarn. Inte i den bemärkelsen att de är min mans barn, utan jag är gudmor åt dem. Men jag tycker ordet bonusbarn passar alldeles utmärkt.
När Christelle och Cornelia ger mig en kram blir jag varm om hjärtat. Jag är inte deras mamma, men de är mina ungar.
I kväll är jag barnvakt åt dem. Christelle hade svårt att somna och fick mysa med mig i soffan. Hon somnade i min armkrok. Jag spejar in i deras rum för att kolla att allt står bra till. Hoppas att jag får följa dem länge, länge i deras liv.
3 kommentarer:
Du får inte skriva sådana här saker när jag varit ute och druckit sliskig cider! Jag blir blödig och tårögd!
Härligt med extra familj som är vald och helt frivillig. De banden är minst lika starka.
Har du helt gett upp fredagslistorna? Det var min enda hållpunkt på hela veckan, så nu har det börjat kännas lite tomt!
;-)
Hoppas det går bra hos dagmamman fortfarande.
Nja, gett upp och gett upp, de kommer nog igång så småningom... =)
Har känt mig lite oinspirerad överlag vad gäller bloggen på sistone, vill skriva men kommer inte på något att skriva om.
Jag har många veckans-topp-fem-ämnen på lut, men måste ju lyckas knåpa ihop egna svar på dem också...
Det kommer när det kommer...
Det går faktiskt jättebra hos dagmamman, dottern gråter inte alls när jag lämnar henne, tvärtom grät hon när vi skulle gå hem i onsdags.
Skicka en kommentar