Kommentaren jag har gått och väntat på, alltså. Stora dottern utbrast "det är jobbigt att ha en lillasyster!".
Det är klart att det är, det förstår ju vem som helst med en gnutta empati. Jesper Juul jämför att få ett syskon med att ens partner skulle komma hem med ytterligare en kvinna/man och säga att hen ska bo med oss. Och i ärlighetens namn är bebisar inte roliga. De ligger och sprattlar och säger gogo och ler när man ler mot dem. Annars gråter och sover de mest. De är så tråkiga att endast föräldrar och mor- och farföräldrar förstår att uppskatta dem. Men för ett barn, som kanske dessutom förväntade sig en lekkamrat - not so much.
Nej, att dottern känner så kom inte som någon överraskning och jag förstår henne. Det som gläder mig är att hon törs säga det, rakt ut, helt oprovocerat. Det betyder att vi lyckats med den biten av vår uppfostran, att visa att det är okej att känna att det är både roligt och jobbigt att få ett syskon. En liten del i vår föräldragärning, men ack så viktig, inte minst för döttrarnas framtida relation.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar