lördag 30 juni 2012

Biomedicinsk analytiker?

Som ni vet har jag planer på att läsa till sjuksköterska inom en överskådlig framtid. Men nu har jag faktiskt blivit osäker, för jag läste om yrket biomedicinsk analytiker. Jag har inte vetat om yrkets existens, men nu seglar det upp som ett intressant alternativ.

Anledningen till att jag vill läsa till sjuksköterska är att jag 1) är väldigt intresserad av medicin, 2) vill ha ett yrke där man har roligare, mer kvalificerade arbetsuppgifter än att ta venprover, 3) får möjlighet att jobba antingen skift eller dagjobb (som uska är det så gott som omöjligt att få ett jobb som är måndag - fredag dagtid), samt sist men inte minst 4) slippa torka bajs (fast att bli ssk är ingen garanti).

Biomedicinska analytiker kan antingen göra undersökningar, t.ex. ultraljud av hjärta/kärl, EKG och sånt, eller jobba på labb med att analysera prover. Man läser anatomi, fysiologi, mikrobiologi, patologi och en massa annat intressant. Där skulle jag få mitt lystmäte vad gäller medicin. Det finns gott om dagjobb och det enda bajs jag skulle stöta på skulle vara faecesprover. Och de mängderna kan jag stå ut med.

Jag kan faktiskt se mig själv trivas med ett sådant jobb, problemet känns snarare som att det blir svårt att välja mellan den kliniska och den laboratorieinriktade utbildningen. Samtidigt har jag absolut inte räknat bort sjuksköterskeyrket, bara stött på ett intressant, likvärdigt alternativ.

Tur att jag har tid på mig att fundera.

fredag 29 juni 2012

Jag tänkte... Men så...

Vissa dagar får man verkligen ingenting gjort. Igår var en sån dag. Idag också, tyvärr.

Jag tänkte till exempel städa dotterns rum tillsammans med henne. Vi fick ta paus efter en kvart eftersom J tokskrek i babysittern. Matade. Försökte lägga. Försökte fortsätta städa. J vaknade och skrek. När vi upprepat den cykeln tre gånger gav vi upp.

Jag tänkte ringa Josefine som jag inte pratat med på flera veckor, men insåg att jag aldrig skulle få prata så länge J var vaken och hon vägrade sova.

Jag tänkte plocka lite men J vill bara vara i famnen och nog för att mycket går att genomföra med ett barn i sele på magen, men gå omkring och plocka upp saker från golvet och dra fram saker som hamnat under soffan hör inte dit.

Otroligt nog har jag lyckats att både handla och laga lunch. Och jag väntar snart hem maken, han ska ta halvdag idag och eftersom han är egenföretagare betyder det att han är hemma före fem. Härliga tider.

måndag 18 juni 2012

Halvvägs!

Min träning (rehabilitering) går framåt. Under de senaste veckorna har jag haft som mål att träna bålstabilitet varje dag. Det har inte riktigt blivit så, men ofta har det blivit av i alla fall, vilket jag är stolt över. Nu har det dessutom gett resultat! Från att ha klarat 30 sekunder i plankposition för drygt en månad sedan kan jag nu stoltsera med att ha klarat en minut gånger två!

Dessutom fixar jag utan problem en promenad på över åtta kilometer i hyfsat rask takt (det går något långsammare mot slutet, men det går). Det går framåt!

Om det nu inte var för sommarens goda grillmat och min nya faiblesse för Ben&Jerry's "Oh my applepie" skulle det säkert synas mer resultat på vågen också. Skärpning!

lördag 16 juni 2012

Nog förstår hon!

E skulle på kalas på Leos lekland idag, och hon skulle åka bil dit. På grund av hennes åksjuka fick hon åksjukemedicin, och jag tänkte i mitt stilla sinne att ett ombyte kanske skulle vara bra för att undvika katastrofen nedspydda kläder på kalas. Jag sade dock ingenting om att det var syftet med kläderna, jag sade bara "du får med dig lite extra kläder om du skulle spilla eller nåt, de kan vara bra att ha". Men när kompisen kommer och ska hämta E säger hon "jag har med mig kläder ifall jag skulle kräkas".

Hon har blivit så stor att hon kan genomskåda vuxnas spel och dimridåer. Imponerande, tänkvärt och lite skrämmande.

söndag 10 juni 2012

Fulltaliga

Maken är hemma igen. Det är alldeles vansinnigt härligt. Och i morgon kör vi försenat födelsedagsfirande eftersom han hunnit fylla trettioett medan han var borta. Det blir smörgåstårta och vanlig gräddtårta.

Jag är lättad och mycket glad, och hoppas det dröjer väldigt länge innan han är borta så här länge från oss igen.

onsdag 6 juni 2012

Dagen då man firar flaggan och korna

Jag berättar för E att det är nationaldag idag.
- Är det därför vi ska på kosläpp idag?
- Ja, de har nog valt att ha kosläppet idag eftersom det är röd dag för att det är nationaldag och många är lediga.
- Så då firar vi korna?
- Nej, vi firar att Sverige är ett land, och det firar vi med att gå på kosläpp. Om vi hade haft en flagga hade vi kunnat hissa den, det kan man göra på nationaldagen.
- Aha, så då firar vi flaggan?
- Eh, inte riktigt, men...

Det är ju faktiskt även svenska flaggans dag, och det här med nationer är ju egentligen hemskt abstrakt och inte lite komplicerat. Och hon bryr sig ändå bara om kossorna.

tisdag 5 juni 2012

Svetten lackar

Att lyckas utöva vardagsmotion handlar i mångt och mycket om att göra det lite mer krångligt och jobbigt för sig själv, att inte ta den lättaste vägen. Som idag, när jag både ska lämna och hämta E hos dagmamman eftersom maken fortfarande är i Östersund.

Jag valde alltså bort att ta stort barn och bebis + vagn på bussen för att i stället gå med bebisen i sele på magen hållandes i balansstången till cykeln som det stora barnet cyklar på. Av okänd anledning tyckte jag det var en bra idé vid åttatiden i morse. Jag tror jag tänkte i banor kring fint väder, bra tillfälle för dottern att öva cyklandet, bra motion. Som idé lät det inte så tokigt. Hur det blev i verkligheten? Svetten rann efter ryggen och jag tjatade mig hes om att dottern skulle titta var hon styrde. Det tog mycket längre tid än beräknat.

Och om två timmar ska vi göra om det på vägen hem. Hurra. Jag längtar redan.

Visar det här sig inte på vågen till helgen blir jag mycket, mycket onöjd.

måndag 4 juni 2012

Ibland blir det lite för mycket på en gång

Mina barn är underbara, men när jag just blivit avbruten mitt i träningen av femåringen som skrikgråter för att SVTPlay inte funkar på iPaden och därmed väcker bebisen som jag redan avbrutit sagda träning tre gånger för att söva (vilket är jättesvårt eftersom hon är täppt i näsan och övertrött) så hon också börjar skrika, då önskar jag mig bara femton minuter med lugna barn. Bara så jag får göra mina armhävningar, mer än så begär jag inte. Snälla?

lördag 2 juni 2012

Tack moder Natur!

Nu har jag grävt färdigt och gräsfröna är på plats i myllan. Jag hann precis börja fundera över hur vi ska kunna vattna den blivande gräsmattan utan vattenslang när det började droppa från ovan. Nu regnar det ordentligt och så ska det fortsätta ett par dagar till. Vilken tajming!




Lillgammal

E har fått en ny kompis, en liten lillgammal en i samma ålder. Idag stod de i hallen och klädde på sig och pratade om allt från kepsar till sprickor i tak, ända tills kompisen utbryter:

"Nää, ska vi bara stå här och tjattra eller? Nu går vi hem till mig!"

Ibland är det svårt att hålla sig för skratt i deras sällskap.

Minus en

Maken har åkt på jobb i Östersund och ska vara borta i tio dagar. Det har hunnit gå två, och tack vare att jag kallat in min mor båda dagarna har jag inte blivit galen än.

Det är inte det att jag inte klarar det utan hjälp, men i så fall hade bara det absolut nödvändigaste blivit gjort. Nu har jag i stället kunnat lämna J i sin ömma mormoders vård mellan amningarna och själv passat på att fixa och dona i vår sorgligt försummade trädgård.

Efter allt som allt ca åtta timmars effektivt arbete har jag grävt ur gammal jord i en rabatt, fyllt ut med ny jord och satt existerande blommor och alla nya jordgubbsskott i den. Dessutom har jag grävt ur en plätt på ca fyra kvadratmeter, fyllt på med ny jord och jämnat till; när det blir klart (ett hörn återstår) ska där sås gräs. Slutligen har hela gräsmattan klippts och baksidan är krattad. Jag räknade ut att jag har gått mellan trädgården och parkeringen 200 m bort med fullastad skottkärra ca femton gånger tur och retur. Mina armar är som spagetti varje gång jag tar paus.

Men, det är härligt att äntligen göra något åt eländet och se det fina växa fram, även om det tar mycket längre tid än jag trodde det skulle göra. Tidsoptimisten Anne underskattade både tids- och jordåtgång kan jag meddela. Tur att jorden är gratis (tillhandahålls av hyresvärden, liksom alla redskap, gödsel, gräsfrön, trallolja och annat smått och gott) annars hade det blivit en dyr historia.

Nu är klockan väldigt mycket och jag är trött i både kropp och huvud. Bebisen sover äntligen efter en missnöjd kväll och jag ska bara kolla till det stora barnet så ska jag också slockna.



Soon to be gräsmatta.



Rabatt. I förgrunden det som ska hamna under altanen när vi bygger ut den.

fredag 1 juni 2012

Förståelsen växer fram

E intresserar sig för bokstäver och hon kan nästan alla nu, det är bara C, Q och Å som är lite svåra att komma ihåg. Hon har en pixibok som handlar om just bokstäver och den satt vi och läste. Vi kom till bokstaven T och jag föreslog olika ord, "testa, t-shirt, trappa". Varpå E säger "Ja, och toa börjar också på T!"

Det är första gången hon själv kommer på ett ord och det blir rätt. Är mycket stolt förälder just nu.