I förrgår hände det, jag klarade att hålla positionen "plankan" i två minuter, två gånger. Det var jobbigt, speciellt andra gången, men jag bet i och höll ut.
Jag tror faktiskt att det har suttit mycket i det mentala att jag inte klarat detta förrän nu. För bara någon vecka sedan klarade jag bara 1 minut och 25 sekunder, att jag skulle blivit så mycket starkare på så kort tid håller jag för otroligt. Snarare är det nog så att jag inte vågat ta i ordentligt, inte orkat förbi den där punkten där det är riktigt, riktigt jobbigt.
Ska jag klara av ett vasalopp måste jag jobba med den här biten. Då kommer det att vara tungt, och jag kommer att drabbas av impulsen att ge upp och kliva av. Att då i stället bita i och nyttja den stora reservkapacitet som bevisligen finns i kroppen blir något att jobba på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar