Jag vaknar före 06.00 varenda morgon, till synes helt utan anledning. Visst, jag är kissnödig, men inte så alarmerande att jag måste springa på toaletten det första jag gör. Och det beror inte på att jag väcks av vare sig man, barn eller väckarklocka.
Det är jättekonstigt, för även om jag verkligen inte är utsövd när jag vaknar har jag så svårt att somna om. Och det är allt annat än naturligt för mig att vakna så dags.
Jag kan inte dra någon annan slutsats än att min kropp förbereder mig för tidiga morgnar och sömnbrist. Ovärd taktik, tycker jag. Borde det inte vara smartare att låta mig sova som en stock hela graviditeten så jag har maxenergi när bebisen anländer?
1 kommentar:
Man kan ju tycka det, men sen får man ju börja springa upp flera gånger på natten och kanske också ligga sömnlös någon timme. Det verkar onekligen som om kroppen tycker att det är en bra taktik.
Skicka en kommentar