fredag 10 februari 2012

Lugn

Idag är första dagen på min långa ledighet. Jag har på ett sätt inte riktigt förstått att jag inte ska tillbaka till jobbet på mer än ett år och på ett annat sätt har jag det. I alla fall känner jag en stor, stor skillnad i humör och mående. Maken sade "du är mycket gladare" och det är absolut sant. Jag är gladare, lugnare.

Nu först förstår jag hur stressande det har varit att inte veta om jag skulle få ledigt, att känna att jobbet var en ohållbar situation. Jag har säkerligen varit en pest att vara i närheten av de senaste veckorna. Mest gnällt och surat, både på jobbet och hemma, varit lättirriterad och lättstressad som få. Nu känner jag bara ett stort lugn inombords. Visst, det gör fortfarande ont och jag mår inte prima fysiskt, men psykiskt är det som att vända på en hand att jämföra läget idag med det för en vecka sedan.

Nu är jag på väg in i förberedelse-mode i stället. Vill bygga bo (skruva spjälsäng, vika kläder i stl 56, ordna skötbord), träna andning och avslappning och tänka framåt på det som komma skall. Det kanske låter konstigt, men jag njuter av att tänka mer på det som kommer i stället för att sitta fast i nuet.

Dessutom känns det väldigt värdefullt att få extra mycket tid för dottern innan lillasyster anländer. Det här är vår sista chans på länge att ha så här mycket tid på tu man hand. Jag kan lägga all min energi på min familj - de som faktiskt betyder mest - i stället för att bittert konstatera att jobbet tar allt och min familj får ta till tacka med en Anne som inte orkar någonting.

1 kommentar:

bedstefarLars sa...

Tillykke med at din stress er forsvundet, at du har erkendt hvordan din situation har været. Din Mor har gennemgået samme afstressning og jeg kender selv følelsen så godt. Specielt synes jeg at du og Emma skal være noget for hinanden, det er selvfølgelig vigtigt, Jytte er forhåbentlig til god hjælp når det behøves, spørg bare! Herfra bare en masse gode ønsker! hilsen din Far.