#Drev68

Somnade i soffan i eftermiddags. När jag vaknade och tryckte på mobilen för att se om jag missat något visade det sig att Aftonbladet hunnit skicka ut hela två "Breaking news-meddelanden". Ett om att Socialdemokraterna strax skulle ha presskonferens på sitt högkvarter på Sveavägen 68. Äntligen skulle alla campande journalister som häckat där i två dagar och i brist på talföra sossar tvingats intervjua varandra få något att rapportera om, på riktigt. Nästa meddelande var "Juholt stannar kvar som partiledare". Jag var tvungen att le för mig själv. Jag kunde riktigt se framför mig hur Sveriges samlade kår av politiska reportrar drog en besviken suck. Jag dristar mig till och med till att tro att Lena Mellin på Aftonbladet suckade högst av alla, hon var i alla fall tvungen att tala ut om sin besvikelse efteråt.

Nej, det hade misslyckats att dreva bort Håkan Juholt för andra gången, så journalisterna var så klart besvikna.

Min fråga är när Sverige blev upp-och-ned-vända världen? I andra länder protesterar befolkningen i stora skaror mot regeringar och antingen slår makthavarna tillbaka hårt eller så tvingas de avgå. Media rapporterar om vad folket och makthavarna gör.

I Sverige protesterar en klick journalister mot en ledare för ett parti som inte ens sitter i regeringen, och rapporterar om vad de själva gör. Under tiden undgår regeringen både granskning och protester. Mycket märkligt.