I fredags var jag hos sjukgymnasten, en oerhört trevlig kvinna. Hon undersökte mig för säkerhets skull, kände på mina ryggkotor och kontrollerade att mina ben var lika långa, men när hon sedan började trycka på specifika punkter i bäckenområdet och jag grimaserade av smärta konstaterade hon att jag lider av klockren foglossning.
Jag fick ett bälte av den stumma sorten som inte lissnar eller töjer sig så lätt och därför passar att använda i ett rörligt arbete och vardag. Dessutom fick jag med mig en TENS-apparat. Den har tyvärr visat sig glappa lite i kontakterna, så jag måste nog byta den, men den funkar hjälpligt i alla fall.
Jag är glad för TENSen, men det är trots allt bältet som blivit min stora räddning. Så underbart med något som håller ihop bäckenet och avlastar alla muskler som fått jobba extra för att göra just det. Plötsligt kan jag göra saker smärtfritt som tidigare gjorde jätteont, t.ex. tömma diskmaskinen. Mitt hopp om att klara av att jobba ett bra tag till har ökat drastiskt.
Det enda smolket i bägaren just nu är att jag inte kan åka skidor även om det kommit snö. Tror det blir för häftigt även med bäckenbälte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar