Sommarpratare

Varje år har jag intentionen att lyssna på så många sommarpratare som möjligt. Förra året lyssnade jag på ungefär ett och ett halvt program. Ungefär så brukar det sluta varje år.

I år har jag dock tagit mig i kragen. Jag lyssnar som en galning via SR:s lyssningsarkiv. Dessa program har jag tagit mig igenom hittills:

Babak Najafi - filmregissör med rötterna i Iran. Han berättade om sin resa från förortsunge till prisbelönt regissör. Det var en intressant, tänkvärd och fin berättelse. Bortsett från hiphopen gillade jag hans musik också.

Pär Johansson - grundare av Glada Hudik-teatern, en teaterensemble som "består av utvecklingsstörda och normalstörda" för att använda hans egna ord. Hans program var väldigt bra. Jag har sett honom tala om sin verksamhet tidigare och vissa saker har jag hört honom berätta förut, men det var ändå roligt att höra.

Per Holknekt - grundare och delägare i klädmärket Odd Molly och före detta Big Brother-deltagare. Jag hade faktiskt ingen aning om att han var "Big Brother-Per". Hans berättelse var också ganska färgstark och kul att lyssna på, men det var för mycket hardcore i hans musikval (han är gammal skejtare).

Rolf Ekéus - diplomat. Han utlovade hemligheter från FN:s inre kretsar och insidersnack från underrättelsetjänster. Det lät ju intressant, men det var tyvärr för lite av den varan och för mycket namedropping av kultpersonligheter i New York med epitet som "våra vänner", "våra bridgekamrater" och "vår granne". Spelade mycket klassiskt, mycket Wagner, och en del jazz.

Eva Gabrielsson - är egentligen arkitekt, men det pratade hon inte så väldigt mycket om. Mer talade hon om det hon är mer känd som - nämligen att hon i trettio år var Stieg Larssons sambo. Hon berättade om hur det gick till när han började skriva Milleniumböckerna och om hur hon mådde efter hans död och om hur absurd hon tycker sambolagen är.

Ulf Malmros - regissör. Berättade mycket om vad som inspirerade honom till att bli regissör. Kul att höra hur det gick till på Strixredaktionen under tidigt nittiotal. Och så berättade han om sin cancer.

Mats Sundin - hockeyspelare. Förvånansvärt kul att lyssna på. Berättade om hur det gick till när han till slut bytte klubb från Toronto till Vancouver och hur det var när han gjorde sin sista match. Bra musik. Plus för att han talade väl om Tornedalen.

Dessutom har jag gjort ett tappert försök att lyssna på Annicka Sörenstam, men hon var inte speciellt behaglig att höra på, det var så tydligt att hon läste innantill så jag stängde av. Nu är det Eva Dahlgrens tur.