Vad är det för fel på Mona?

Jag kan inte minnas om jag redan skrivit om det här, det har jag säkert, men jag orkar inte kolla, jag har semester. Ni får ta att jag eventuellt upprepar mig.

Jag ska skriva om Mona Sahlin. Mer specifikt om den hata-Mona-kampanj som pågår inte bara bland hennes politiska motståndare utan bland vanliga väljare inom den rödgröna väljarkåren. Otaliga gånger har jag hört folk som säger att de vanligtvis brukar rösta på socialdemokraterna inte tänker göra det nu eftersom de inte vill se Mona som statsminister. När jag frågar varför de inte vill det är svaret oftast lite svävande. Ord som "dum", "tråkig", "blek", "dålig på att tala" och "toblerone" nämns oftast.

Jag måste erkänna att jag inte begriper vad det är för fel på Mona. Jag är själv inte ens socialdemokrat, jag röstar på miljöpartiet och skulle hemskt gärna se Maria Wetterstrand som statsminister, men inte ens jag kan förstå detta agg mot denna kvinna. Visst, när det kommer från folk som röstar på alliansen kan jag förstå det eftersom de inte håller med henne i de politiska frågorna, men varför tycker socialdemokrater inte om Mona?

Jag tycker faktiskt om Mona. Hon har varit politiskt aktiv väldigt länge, hon har suttit som minister på ett flertal poster och varit riksdagsman(kvinna?) sedan början av åttiotalet. Vid det här laget är hon en väldigt kunnig politiker. Hon pratar på ett väldigt vanligt sätt, och det stör sig många på, men jag tycker inte det ska ligga henne till last. Jag kan nästan garantera att samma människor skulle kritisera henne om hon talade fikonspråk. Allt det där med att överge sin klass och försöka vara fin och så.

Jag tycker Mona verkar sympatisk. Mycket mer sympatisk än Fredrik Rheinfeldt. Hon brinner för HBT-frågor, ungdomar och grupper som har det svårt. Det kan jag inte finna något negativt i. Hon gick i prideparaden länge innan det var mainstream och alla utom Kd skickade en representant för att delta.

Och den här tobleroneaffären, när fan ska den preskriberas? Hon har straffats för den i femton år ungefär, räcker inte det? Hon har rakryggat erkänt att hon gjort fel och mig veterligen har hon inte gjort om misstaget.

De som inte vill ha Mona vill oftast ha Margot Wallström i stället. Visst, jag gillar Margot också, men exakt vad är det som gör henne så mycket bättre som statsministerkandidat än Mona? Monamotståndarna brukar till slut sucka och säga "vi skulle ha haft Anna Lind". Ja, det är tragiskt att hon skulle behöva sätta livet till för en galnings nyckers skull, men det är dags att inse att hon just därför aldrig mer kommer att komma på fråga.

Om vi tänker tillbaka en smula och jämför Mona med andra möjliga kandidater; hur bra är Mona till exempel jämfört med Per Nuder? Jag gillade inte Göran Persson och därför gillar jag inte heller hans handplockade, tilltänkta efterträdare. Thomas Bodström? Visst, medelålders kvinnor blir knäsvaga när de ser honom och han skriver mediokra deckare, men i övrigt har han som enda merit att ha genomfört en rad lagar som luckrat upp den personliga integriteten. Tack, men nej tack. Vilka andra finns, nu när Margot sagt nej? Carin Jämtin? Ibrahim Baylan? Thomas Östros? Säkert kompetenta politiker, men ingen av dem har i mina ögon något att sätta upp mot Mona.

Nej, jag fattar det inte. Vad är det för fel på Mona?