I Grekland har sju procent röstat på ett öppet nazistiskt parti, ett parti som har en partiflagga förvillande lik den bekanta, röda med svastikan. Ett parti som gör heil-hälsningar och kallar sin ledare för führer.
Vi har redan främlingsfientliga partier i parlamenten i de flesta europeiska länder, och det är i mitt tycke illa nog, men dessa partier har kommit dit genom att framstå som något annat, mer rumsrent. De har rensat ut de mest radikala elementen och attributen för att verka ofarliga. Men här kommer alltså ett parti som öppet visar vilken linje de representerar, som aktivt försöker likna Hitlers nazistparti. Och de får, precis som Hitlers nazister en gång, sju procent i ett parlament.
Jag är inte tillräckligt insatt i grekisk politik för att kunna bedöma hur stor makt dessa sju procent ger partiet - jag hoppas den blir mycket begränsad - men valresultatet säger alldeles oavsett skrämmande saker om stämningarna i det grekiska samhället. Även för utomstående är det svårt att inte dra paralleller mellan Tyskland under depressionen och Grekland i kris 2012. Desperation och vanmakt gör saker med människor.
Jag tror inte att historien upprepar sig exakt, jag tror inte det grekiska nazistpartiet tar makten totalt och därefter försöker lägga resten av kontinenten under sig. Men det finns mycket annat otrevligt som kan hända, som vi måste se och reagera på. Kom ihåg, att inte säga ifrån är att i tystnad acceptera. Låt oss inte göra det.
2 kommentarer:
Ja, det förvånade när land efter land valde in mer eller mindre öppet främlingsfientliga i parlamenten, så när nazister vinner röster blir man... alldeles mållös.
Ack ja, i mina unga dagar var Grekland en brutal miltärdiktatur.
Skicka en kommentar