Veckans topp fem: Positiva barndomsminnen

Denna vecka ska vi gräva lite djupare än snygga kändisar eller favoritlåtar. Vi ska gå tillbaka till den mytomspunna barndomen.
Jag vill läsa om fem av dina barndomsminnen. Positiva sådana, eftersom jag är så glad idag. Mobbning, dåliga lärare, syskonbråk och alkoholiserade föräldrar får ni berätta om vid annat tillfälle om ni har lust.

Så, om du vill vara med lämnar du en kommentar nedan med en länk till ditt inlägg, så vi kan gå in och läsa.

Här är mina svar:

5. Söndagförmiddagar i allmänhet.
Vår familj hade väldigt mysiga söndagar. Ingen av mina föräldrar har haft ett yrke där de behövt jobba på helgen, så vi sov länge, min pappa bakade frallor, vi såg Sköna Söndag med Jesper Aspegren och sedan någon alpin skidtävling.
I mitt minne är söndagarna alltid kalla vinterdagar. Solen stiger upp i röda färger bortom ängen och skogen utanför köksfönstret.
Här om dagen såg jag en slalomtävling på TV, men det var något som saknades. Var har kobjällrorna som åskådarna brukade ha med sig tagit vägen?

4. Baletten Trolltagen.
Jag är inte någon balettfantast eller kultursnobb, men den här föreställningen som framförs mitt i Storforsen utanför Älvsbyn var magisk för mitt barndomssinne.

3. Trädklättring.
Jag hade en favoritbjörk bakom huset som jag brukade klättra mycket i. Den hade klättringsvänliga grenar, man kunde klättra ca fyra meter upp utan problem. Där uppe fanns det en skön klyka där jag brukade sitta och läsa ljumma försommarkvällar, omgiven av det skira lövverket.
En gång när jag satt där kom hela familjen ren ut ur skogen, sarv, vaja och en kalv. De gick förbi i sakta mak, tio meter bort.

2. Även om jag inte är särskilt förtjust i den kungliga huvudstaden så härrör ett av mina starkaste minnen från julhandling i Stockholm.
Jag var tio år.Jag skulle flyga för första gången sedan jag var så liten att jag inte mindes det. Det var jättehäftigt att se molnen uppifrån i solljus på väg ner och månljus på väg hem.
I huvudstaden gick vi till NK och såg deras julskyltning, som det året föreställde tant Brun, tant Grön och tant Gredelin, ni vet Elsa Beskows saga. Jag stod och såg på de rörliga dockorna i säkert en halvtimme. Ett riktigt bonnbarn som kommer till stan...
Dessutom fick jag köpa en Skipperdocka i neonfärgad baddräkt, då var min lycka gjord.

1. Mitt lyckligaste minne är av skolavslutningarna i låg- och mellanstadiet.
Det var några år innan allvaret med sommarjobb och liknande började, då betydde sommaren frihet. Jag brukade sjunga sommarsånger med skolkören i kyrkan. Jag kan många av dem än. Alla var så finklädda.
Efter det traditionsenliga fikat i matsalen var det officiellt sommarlov. Då brukade jag och min bästis Nina springa ut på skolgården och gunga. Vi var ensamma, alla andra åkte hem direkt, och vi kunde ta de bästa gungorna och gunga hur länge och hur högt vi ville. Den känslan jag kände då symboliserar fortfarande lycka för mig.