Balansräkning

Anne före jul: startvikt minus åtta kilo.

Anne efter julmat, julgodis, julmatsrester och julmust: startvikt minus sex kilo.

Slutsats: Julen betydde 14.000 kalorier för många, från och med nu är det back to normal med nyttigmat och träning. Men det var värt det.

Julklappsskörd

Jag är mycket nöjd med mina julklappar i år. Min käre make gav mig, helt enligt min önskning, säsong fyra och fem av Vänner.

Av mina föräldrar fick jag två skönlitterära böcker, två böcker om barnuppfostran och en väldigt fin fotobok med bilder på dottern från hennes första levnadsår.
Jag vill härmed meddela att jag gärna mottager en sådan i julklapp varje år inom överskådlig framtid. Vi kan göra en deal: vi får en fotobok och ni får en kalender? Okej?

Dessutom fick jag en riktigt snygg klocka av mor och far:

Jag är mycket, mycket nöjd.

Körslaget

I kväll satt jag på jobbet och såg körslaget med min kära kollega Victoria. Följande funderingar infann sig:

- Är Gry Forsell gravid? Jag följer inte med så ordentligt i den svenska kändiselitens senaste göranden och låtanden så jag har ingen aning. Någon som vet? Hur som helst såg det ut som om klänningen hade till uppgift att dölja en begynnande mage. Hade den inte det måste det ha varit praoelever på TV4:s kostymavdelning.

- Körledarna är vad man kunde vänta sig, dvs. ett gäng etablerade schlagerartister,etablerade tv-personligheter och en före detta IDOL-deltagare. Men geografiskt tycker jag det är dålig variation, västkusten är rätt överrepresenterad med Uddevalla, Göteborg, Borås och Falkenberg.

- Någon som betvivlar att Robert Wells kommer att vinna?

Den som vill veta mer om årets körer och se Grys klänning på bild kan titta på Aftonbladets rapportering här.

Long time, no see

Nu är jag tillbaka från julens radioskugga. Jag har förstås haft alla möjligheter i världen att vistas på internätet, men har faktiskt valt bort det till fördel för att umgås med min familj, som i all kompletthet har funnits under vårt tak de senaste dagarna.
Och det har varit så skönt.

När jag precis hade flyttat hemifrån och åren som följde på det tyckte jag det var mycket skönt att ha mina föräldrar på avstånd. Jag fick i lugn och ro grundlägga mitt eget liv och formge min egen tillvaro, egna vanor, traditioner och värderingar. Men nu när jag känner att jag har ett liv som är mitt skulle jag gärna ha dem en aning närmare.

Mina föräldrar bor i Danmark, sedan vi fick dottern som agerar morföräldermagnet syns vi som regel fyra gånger per år. Och det känns som om det är alldeles för lite.
Jag vill inte bo granne med dem, men de skulle gärna få finnas på bekvämt avstånd. Kanske på ett annat område här i stan? De pratar om att flytta upp när de går i pension, men det är långt dit. Åtminstone sex år, kanske till och med nio.

Jag förstår skälen till varför det blivit så här, jag är född ur en nomadisk släkt där folk som regel aldrig dött på samma plats som de föddes, men när vi är tillsammans som vi varit under dessa dagar märker jag hur hel det får mig att känna mig.
Att ha dem man älskar mest hos sig samtidigt är en ynnest.

En trött men nöjd liten tjej (och far)

Idag var maken och dottern med hela dagmammegruppen på Leos lekland.
Dottern har badat bollbad, åkt rutschkanor, hoppat i hoppborg, cyklat på trehjuling, spelat innebandy, krupit i tunnlar och skrattat konstant under tiden. Hon är helt slut.

Maken har följt med henne. Han har fått bollar i huvudet, åkt rutschkanor, hoppat i hoppborg, styrt trehjulingar, spelat innebandy, krupit i tunnlar och gått framåtböjd hela dagen i en klätterställning stor som en fotbollsplan. Han är lika slut han.

Paret Gud glömde

Jag läste just i Aftonbladet att Per-Arne Ylipää (hotellägaren från min forna hemby som gjorde sig semikänd för svenska folket som supersliskig kärlekssökare i "Frusna män söker kärlek" härom vintern) nu har kommit till slutaudition för TV-programmet där Linda Rosing ska hitta den rätte. Tydligen gick det inget vidare för herr Ylipää i den första TV-satsningen, så nu önskar han få göra ett nytt försök.

Så här säger han om Linda: "Jag blev intresserad när jag började läsa hennes blogg. Linda är en riktig jordnära tjej. Hon längtar efter kärlek och trygghet precis som jag. Och så är hon snygg och vacker med jättemycket utstrålning, jag gillar det".

Jaså, minsann.
Jag tror det uttalandet säger mer om Per-Arne än om Linda Rosing.

Here we go again...

Nu är dottern sjuk igen. Maken ringde mig på jobbet i eftermiddags och berättade att dagmamman ringt och bett honom hämta vårt lilla hjärtegryn eftersom hon fått feber. När jag kom hem var det en mosig liten dam som satt i pappas knä i soffan. Hon somnade kort därpå, men har nu vaknat och mår för tillfället en smula bättre.
Maken har varit på COOP och kom hem med Shrek 1 och 2 till sjuklingen. Nu har hon och jag bäddat ner oss i soffan framför ettan. Det blir nog en lång kväll och natt.

Luciafirande

I morse steg familjen Björnström upp alldeles för tidigt. Dottern vaknade redan halv sex, och det var ingen större idé att försöka få henne att somna om eftersom hon hade luciatåg med dagmammorna klockan kvart över sju.
Dottern ikläddes en liten tomteflickeoutfit och vi travade iväg till Ersboda folkets hus.

Dottern blev eld och lågor över möjligheten att få springa runt i en jättestor lokal med alla de andra barnen och gjorde lyckligt just detta ända tills hon och en annan liten tjej krockade. Då var det slut på dotterns goda humör och endast pappas famn dög.
Maken fick snällt följa med upp på scen och sitta där med dottern, eftersom det var villkoret för att hon skulle stå där uppe överhuvudtaget. Tyvärr satte de sig i fel hörn, så när jag försökte föreviga det stora ögonblicket på film försvann de ibland bakom ett draperi. Dottern sjöng i alla fall entusiastiskt med i "midnatt råder" och viftade med sitt elljus.

Till råga på allt hann maken drabbas av migrän under de ca åtta minuter han vistades på scen och dottern grät och skrek av överstimulans så fort framträdandet var över, så vi skippade fikat och gick direkt hem. Inte helt och hållet lyckat.

Det är såna här gånger jag ihärdigt muttrar mitt mantra: "Jag behöver inte vara en perfekt förälder, bara tillräckligt bra". Nästa år blir det förhoppningsvis bättre.

Nu vet jag vad det var!

Maken kom just på vad det roliga var! Jag återger nedan meningsutbytet mellan makarna Björnström:

Maken halar fram sin nya börs. Hustrun beskådar nyförvärvet.
Hustrun: - Vilken gullig liten börs du har skaffat dig!
Maken: - Ja, det är praktiskt med en sån här (pekar på den tillhörande kedjan som löper från börsen till jeanshällan), man riskerar inte att tappa den.
Hustrun: - Ja, och så är det såna där körsbär på den (hustrun säger detta med lätt road ton, hon tycker det är lustigt att hennes man hårdrockaren har valt en plånbok med fruktmotiv).
Maken (upprört): Det är inte körsbär! Det står ju Texas chainsaw massacre här! Det är blod!

Maken lägger indignerat tillbaka börsen i bakfickan. Hustrun skrattar så hon gråter.

Visst ser de ut som körsbär?

Attans!

Idag när jag och maken lunchade på Lobbyn så sade han något jätteroligt som fick mig att skratta nåt helt enormt och jag tänkte genast "det här måste jag skriva på bloggen".
Men nu, när jag är hemma och dottern sover och jag kan blogga i fred och ro så har jag förstås glömt vad det var. Jag har frågat maken men han minns inte heller.
Nu kommer jag att tänka på det här tills jag somnar.

Listor om åtta

Idag tittade jag in på Ewas blogg, och möttes av en bloggutmaning i form av listor. Jag älskar listor. Eftersom Ewa utmanade alla som läste inlägget att göra egna listor valde jag att känna mig väldigt träffad, så här är mina varianter.

8 favoritprogram

1. Desperate housewives
2. Lost
3. Vänner (gammal kärlek rostar aldrig)
4. CSI (men bara till Grissom slutar)
5. Sex and the city
6. Grey's anatomy
7. House
8. Late night with Conan O'Brien (och snart med Jimmy Fallon, yuippeeee!)

8 saker jag gjorde igår

1. Hade en ledig dag.
2. Byggde en snögubbe med min dotter.
3. Badade sagda dotter.
4. Bloggade om dessa båda händelser.
5. Pratade i telefon med väninna och föräldrar.
6. Lagade och åt hemgjorda köttbullar i tomatsås. Supergott.
7. Läste "Året runt med Rasmus Nalle" för dottern för 976.543:e gången.
8. Diskuterade världens framtid med maken och makens gode vän.

8 saker jag ser fram emot

1. Julen i allmänhet.
2. Att mina föräldrar kommer och hälsar på.
3. Vinkväll med Josefine på fredag.
4. Lägga mig i sängen och läsa Harry Potter i kväll innan jag somnar.
5. Att gnugga näsor med dottern nästa gång. Det är så mysigt!
6. Nästa gång jag får sovmorgon. Osäkert när det blir av, dock.
7. Att dottern blir så stor att hon slutar ta saker hon inte får leka med.
8. Åka till Kiruna i mars och få en dos riktig vårvinter.

8 favoritrestauranger

1. Den fula ankungen (Den grimme ælling) i Köpenhamn. Ät deras lunchbuffé, den är himmelsk.
2. En kinarestaurang på övervåningen nära Queensway tunnelbanestation i London, som jag och min far råkade hamna på för tolv år sedan. Jag minns inte vad den hette, men de hade gudagod mat.
3. "Lufsens" restaurang i Rom. Den ligger i närheten av piazza Navona i en liten gränd, och ägaren ser precis ut som han i Lady&Lufsen. Rödvitrutiga dukar, uteservering, väldigt smarrig saltimboca.
4. Gandhi i Umeå. Favoriten på hemmaplan. Äter nästan alltid kyckling Thali eller Korma.
5. Lobbyn i Umeå. Åt lunch där i dag, för första gången. Teryakikycklinglasagne låter konstigt, men det var så gott att jag nästan dog. Tillbehör bestående av rostat, mörkt bröd, sallad, bulgur med grönsaker, färsk vattenmelon, färsk ananas och turkisk youghurt var pricken över i-et. Dessutom kändes hela restaurangen väldigt fräsch.
6. Loussapizzan i Kiruna. Suovaspizzan går inte av för hackor. Man äter dock inte på Loussapizzan, man tar med.
7. En italiensk restaurang nära Tivoli i Köpenhamn. God mat, fina lokaler, otroligt trevlig, italiensk personal som tyckte det var jätteroligt att vi hade med oss vår halvår-gamla dotter och gullade med henne i stället för att se oss som ett problem. Maken talar fortfarande lyriskt om sin huvudrätt.
8. Pizzeria Maddalena i Rom. Ligger på piazzan framför Pantheon. En scen i någon av Ocean's-filmerna utspelar sig på deras uteservering. Deras pizza är nog den godaste jag någonsin ätit.

8 saker på min önskelista

1. Ett armbandsur
2. Vänner-box (saknar säsong 4-10)
3. Nya jeans
4. Barnvakt
5. En hammock
6. Ny säng
7. Böckerna Hurin's barn samt Sagan om konungens återkomst (nyöversättningen)
8. Anton Corbijns coffeetablebook U2&I

Bra luktsinne?

Scen: Badrummet, söndag kväll. Dottern badar badkar, den ömma modern ska just till att schamponera dotterns hår.

Modern: Nu ska vi sätta äppelschampo i håret, det luktar gott!

Dottern: Lukta BAJS.

Dåligt betyg för Wellas barnschampo, med andra ord.

En hyfsad morsa

Idag försökte jag vara en sån förälder som jag vill vara under vinterdagar. Jag bylsade på dottern och mig själv och gick ut på gården med syfte att göra en snögubbe. Det gick så där.

Snögubben blev inte vare sig stor eller snygg, men den fick morotsnäsa, som sig bör. Fast det var mest jag som byggde, om jag ska vara ärlig. Dottern sprang mest omkring i snön och skränade.

Sen ville dottern åka pulka, så jag drog henne. Vi hann runt kvarteret, så var vi plaskvåta av snöblandat regn.

Det var inte riktigt så jag ville att vår vintriga utelek skulle se ut, men jag gjorde i alla fall mitt bästa.

Ärttricket

I går var dottern stört omöjlig när det kom till att äta middag. Hon grät, skrek, knuffade bestämt bort tallriken med pytt i panna och tjatade och tjatade om att hon ville ha en macka. Hon var fruktansvärt envis.
Det var jag också. Inga mackor utdelades.

Gråten och skriken fortsatte och fick förnyad kraft vid varje "Nej, det blir ingen macka". Till slut tvingade mina trumhinnor mig att komma på en lösning. Jag kom att tänka på att dottern är svag för gröna ärtor. Jag värmde några i micron och hällde ner dem i hennes mat.
Skriken tystnade. "Ättol!" utbrast dottern glatt och började äta. Efter en stund började även små pytt i panna-bitar att slinka ner och efter tjugo minuter var tallriken tom.

NB: Laga mat som passar med ärtor. Och klaga inte över ärtbajs vid byte av bajsblöja.

Veckans topp fem: julrelaterat

Denna vecka är veckans topp fem väldigt tolkningsvänlig och individanpassad. Jag fick klagomål på att jag tvingade er att minnas enbart positiva barndomsminnen för ett tag sedan, så den här gången får ni göra lite som ni vill.
Eftersom det snart är jul är uppdraget följdaktligen att skapa en julrelaterad topp fem, men här kommer twisten; ni bestämmer vad ni vill lista. Enda förhållningsordern är att listan ska vara julrelaterad och lista det bästa eller sämsta med någonting. Det kan helt enkelt vara det bästa eller sämsta med julen, eller den bästa julmaten, de sämsta julklapparna ni fått... ja, ni kanske förstår upplägget.
Lämna gärna en kommentar nedan med en länk till ert inlägg så vi andra kan läsa.

Eftersom jag själv är en sån juloman listar jag så klart det bästa med julen.

5. Att det är så mycket ljus överallt. Ljusstakar, stjärnor, adventsljusstakar. Det enda jag inte gillar är lysande trädgårdstomtar och hus som är klädda i ljusslingor. Annars tycker jag det är underbart med alla ljuskällor efter oktober- och novembermörkret.

4. Julfilmer. Jag frossar gärna i film med jultema. Både gamla och nya klassiker som Polarexpressen, Grinchen och Det hände i New York och satirfilmer och komedier som Tomten är far till alla barnen och Bad Santa. Love actually ser jag minst två-tre gånger i december.
En bonus är julavsnitten av tv-serier.
Dessutom finns det filmer som Sagan om ringen som jag gärna ser i jultider.

3. Julgranen. Den förtjänar en helt egen punkt, så mycket älskar jag den. Vår gran är en salig blandning av pynt som jag haft med mig hemifrån, hjärtan min farfar klippt till med varsamma händer, fina saker jag valt ut med omsorg genom åren och snart tillkommer nog dotterns alster i form av smällkarameller och diverse tomtar.

2. Maten. Jag är inte uppvuxen med det svenska julbordet men har kommit att älska det och kan nu mera inte tänka mig en jul utan skinka, köttbullar, sill och lax. Allt är gott, allt är mina favoriter.

1. Den förväntansfulla stämningen. Jag är som ett barn på julafton. Jag vaknar med känslan av att det är en alldeles speciell dag. Jag väntar ivrigt på Kalle Anka (nej, jag är inte leds på Kalle). Jag skakar och klämmer på julklapparna. Nu har jag dessutom ett barn och får vara förväntansfull å hennes vägnar också. Underbart.

Topp fem i morgon

Jag har helt glömt bort veckans topp fem idag (och förra veckan med jag vet och jag skäms), men den kommer i morgon i stället. Jag har ämnet klart och allt, så ni tre som brukar hänga på får snällt vänta...

Se det här!

Har precis i dag (på uppmaning av Tyskungen) besökt bloggen Ett liv i exil för första gången. Jag hinner knappt lägga till bloggen på Bloglovin' förrän det här poppar upp.

Här sitter jag nu med en tår i ögat och ler fånigt. Och tänker på att det ska bli ganska kul den dagen vi bestämmer oss för att försöka få ett barn till.

Nöjd

Hade lönesamtal i dag. Det gick bra. Mycket bra, till och med.
Jag och maken ska fira med lunch på stan. Indiskt, tror jag.

Tisdagstema: Nära

Idag är tisdagstemat nära. Jag kunde faktiskt inte bestämma mig utan har med två bidrag.
Det ena symboliserar närheten mellan mor och dotter.
Den andra visar hur något fult, ett stycke skräp, kan bli ganska vackert om man går riktigt nära.

Humorfavorit

Jag älskar Monty Python. Bland det roligaste jag vet är Monty Python and the Holy Grail. Jag börjar skratta redan under förtexterna, för de är faktiskt hysteriskt roliga.

Detta är saxat från IMDB:

All the credits are at the beginning. There are no credits at the end. The screen goes black.
The following are inserted into the real opening credits. They start as subtitles "translating" the credits into a "Pidgin-English-Swedish". (Though genuine Swedish does not use ø or ë.)

Mønti Pythøn ik den Hølie Gräilen

Røtern nik Akten Di

Wik

Alsø wik

Alsø alsø wik

-Wi nøt trei a høliday in Sweden this yër?
-See the løveli lakes
-The wøndërful telephøne system
-And mäni interesting furry animals

The Characters and incidents portrayed and the names used are fictitious and any similarity to the names, characters, or history of any person is entirely accidental and unintentional.
Signed RICHARD M. NIXON

-Including the majestik møøse
-A Møøse once bit my sister...
-No realli! She was Karving her initials on the møøse with the sharpened end of an interspace tøøthbrush given her by Svenge - her brother-in-law - an Oslo dentist and star of many Norwegian møvies: "The Høt Hands of an Oslo Dentist", "Fillings of Passion", "The Huge Mølars of Horst Nordfink"...

We apologise for the fault in the subtitles. Those responsible have been sacked.

-Mynd you, møøse bites Kan be pretty nasti...

We apologise again for the fault in the subtitles. Those responsible for sacking the people who have just been sacked have been sacked.

Møøse trained by YUTTE HERMSGERVØRDENBRØTBØRDA
Special Møøse Effects OLAF PROT
Møøse Costumes SIGGI CHURCHILL
Møøse Choreographed by HORST PROT III
Miss Taylor's Møøses by HENGST DOUGLAS-HOME
Møøse trained to mix concrete and sign complicated insurance forms by JURGEN WIGG
Møøses' noses wiped by BJØRN IRKESTØM-SLATER WALKER
Large møøse on the left hand side of the screen in the third scene from the end, given a thorough grounding in Latin, French and "O" Level Geography by BO BENN
Suggestive poses for the Møøse suggested by VIC ROTTER
Antler-care by LIV THATCHER

The directors of the firm hired to continue the credits after the other people had been sacked, wish it to be known that they have just been sacked.
The credits have been completed in an entirely different style at great expense and at the last minute.

Executive Producer
JOHN GOLDSTONE & "RALPH" The Wonder Llama

Producer
MARK FORSTATER

Assisted By
EARL J. LLAMA
MIKE Q. LLAMA III
SY LLAMA
MERLE Z. LLAMA IX

Directed By
40 SPECIALLY TRAINED ECUADORIAN MOUNTAIN LLAMAS
6 VENEZUELAN RED LLAMAS
142 MEXICAN WHOOPING LLAMAS
14 NORTH CHILEAN GUANACOS (CLOSELY RELATED TO THE LLAMA)
REG LLAMA OF BRIXTON
76000 BATTERY LLAMAS
FROM "LLAMA-FRESH" FARMS LTD. NEAR PARAGUAY
and
TERRY GILLIAM & TERRY JONES

I midre än sex led...

Min mans barndomsvän heter Mikael Snällfot. Han umgås med Tyskungen alias Klaus-Peter Beiersdorf. Klaus har jobbat på Aftonbladet och SVT. Han har säkert träffat någon kändis som träffat en annan kändis och vips så känner jag Madonna i sex led.

Har jag inte mött Lassie, så säg?

Ska man kunna överklaga ett betyg?

Jag tillhör dem som både fått och gett betyg. Både bra och dåliga. Och jag tror säkert att det kan ligga något i vad Filippa Mannerheim säger, att de elever som ordar mest om att de fått orättvisa betyg oftast är de som inte inser sina kunskapsbrister.
Men å andra sidan tror jag att det också finns elever som får felaktiga betyg, och för deras skull skulle den här lagen vara bra. Att även ha en mer omfattande utbildning i betygssättning på lärarutbildningen skulle inte heller skada.

Dessutom skulle det behövas fortbildning för alla lärare när man inför ett nytt betygssystem. Vi var andra kullen att få bokstavsbetyg på gymnasiet. För oss var VG ett bra betyg, MVG var nästan omöjligt att få. I dag är det bara de allra sämsta som får godkänt, ett VG är inte heller mycket värt.
Några av våra lärare hade missuppfattat betygssättningen av kurser och betygssatte enligt den gamla modellen där man får lägre betyg i början av gymnasiet och högre mot slutet.
Andra visste inte hur de skulle mäta oss mot betygskriterierna. Det existerade inte ens betygskriterier för MVG-nivå.

Nej, jag tror det bästa skulle vara att skrota dagens betygssystem, ersätta det med ett liknande, dvs. ett kunskapsrelaterat, men med flera steg och tydligare kriterier.

Sjuk

Dottern lyckades smitta mig, men jag fick inte kräksjuka som hon hade, utan vaknade i stället med feberfrossa i går morse klockan fyra.
Först förstod jag inte att jag hade feber, utan trodde bara att det var jättekallt i vårt sovrum och skyndade att ta på mig långkalsonger, t-shirt och tjocksockar samt byta till makens varmare täcke. Dottern hade redan kommit tassande till vår säng, och eftersom jag inte ville att hon också skulle frysa lade jag både hennes och mitt täcke på henne. Hon måste ha svettats järnet där inne, stackarn.

På morgonen bestämde jag mig för att trots sjuka gå till jobbet, eftersom jag var medveten om vår katastrofala vikariesituation den här helgen. Jag tog lite febernedsättande och satte mig på bussen, med en naiv förhoppning om att klara mig genom dagen. Dumt gjort.
Klockan två låg jag på soffan på jobbet under en filt och skakade, oförmögen till några som helst arbetsuppgifter. For hem och fortsatte skaka på soffan hemma resten av kvällen.

I dag är febern borta, men i stället har magen kommit i olag och jag tvingas nu springa på toa en gång i kvarten och - som det så fint heter - kissa med stjärten. Jag har haft betydligt roligare dagar, kan jag säga.

Jag som hade tänkt städa och julpynta. Det får vänta.