I går var dottern stört omöjlig när det kom till att äta middag. Hon grät, skrek, knuffade bestämt bort tallriken med pytt i panna och tjatade och tjatade om att hon ville ha en macka. Hon var fruktansvärt envis.
Det var jag också. Inga mackor utdelades.
Gråten och skriken fortsatte och fick förnyad kraft vid varje "Nej, det blir ingen macka". Till slut tvingade mina trumhinnor mig att komma på en lösning. Jag kom att tänka på att dottern är svag för gröna ärtor. Jag värmde några i micron och hällde ner dem i hennes mat.
Skriken tystnade. "Ättol!" utbrast dottern glatt och började äta. Efter en stund började även små pytt i panna-bitar att slinka ner och efter tjugo minuter var tallriken tom.
NB: Laga mat som passar med ärtor. Och klaga inte över ärtbajs vid byte av bajsblöja.
2 kommentarer:
Jag kör samma tricks, men här är det majs som gäller. Då äter barnen nästan vad som helst! Tänkte bara meddela att jag nyss åt en överbliven paj direkt ur kylskåpet och de är precis lika goda dagen efter.
Jag älskade också ärtor när jag var liten. Mamma brukade servera mig hela fat med ärtor!!
Skicka en kommentar