Idag när jag och maken lunchade på Lobbyn så sade han något jätteroligt som fick mig att skratta nåt helt enormt och jag tänkte genast "det här måste jag skriva på bloggen".
Men nu, när jag är hemma och dottern sover och jag kan blogga i fred och ro så har jag förstås glömt vad det var. Jag har frågat maken men han minns inte heller.
Nu kommer jag att tänka på det här tills jag somnar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar