Jag har varit sjuk i sex dagar idag. Först magsjuka då min kropp tömde sig själv på vätska på alla sätt den kunde komma på under lördag och söndag. Jag fick feber och mens också, kan jag nämna. Under måndagen led jag av sviterna av denna maratonsjuka och låg däckad hela dagen.
Tisdag övergick tillfrisknandet i ett nytt insjuknande, vips, så var jag dunderförkyld. Onsdag var jag hjältemodig/dum och gick på jobbet trots att alla slemhinnor från axlarna och upp har svullnat till dubbel storlek och det känns som om min hjärna ersatts med abnorma mängder snor (för var fan kommer det annars ifrån, det tar ju aldrig slut???). Idag är det till följd av min arbetsplikt/korkade snorskalle etter värre.
Ändå vägrade jag riktigt inse mina begränsningar och tyckte absolut att jag och maken skulle fara ner på stan och luncha när vi lämnat dottern till dagmamman, eftersom det är vår fjärde bröllopsdag idag och vi inte har möjlighet att fira nu på kvällen.
Det såg varmt ut när jag tittade på termometern och det såg varmt ut när jag tittade ut genom fönstret, men det var inte alls varmt att cykla ner för Östra Kyrkogatan i full fart utan jacka, det kan jag vittna om. Jag hörde min moders ord om mössa på och nu får du bakslag hela vägen till stan.
Vi lunchade på Gandhi och sen gick vi lite i affärer och tog en kaffe. När vi skulle till att cykla hem mådde jag piss. Övervägde att lämna cykeln på jobbet och ta bussen hem, men det slutade med att vi cyklade i alla fall. Nu har jag bäddat ner mig i soffan och låter på rösten som om jag druckit whisky varje dag i femtio år. Eftersom det dessutom är en naturlag att en man alltid väljer hockeykväll med grabbarna framför att serva sin sjuka fru (till och med på deras bröllopsdag) är jag ensam med dottern.
Jag är så trött att jag inte orkar stiga ur soffan så min uppfostringsmetod i kväll består i att med min fruktansvärda whiskyröst bräka ur mig diverse bannor och hot från min position inne i täcket, vilka förstås är helt substanslösa eftersom jag inte orkar resa mig och verkställa dem. Blä.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar