Jag är ingen nykterist. Jag gillar öl och vin. Sprit tycker jag inte om, så det dricker jag inte.
Jag dricker inte ofta, och jag dricker bara sånt jag tycker är gott. Jag dricker mycket sällan för mycket. Jag dricker aldrig så jag blir påverkad i mitt barns sällskap.
Jag är en måttodrickare, tror jag. Jag dricker med måtta. Men det finns de som av olika anledningar inte kan det. För dem är det nog jobbigt att leva i vårt samhälle.
Antingen dras de med, och dricker för mycket för ofta, för det saknas verkligen inte möjligheter till en sådan livsstil. Eller så blir de nykterister, och tvingas bli tittade snett på av andra.
Jag vill göra klart att jag tycker illa om när nykteristorganisationer påstår att alla är potentiella alkoholister och följdaktligen vill begränsa även antalet måttodrickare. Det är att dra alla över en kam. Men vi som kan dricka med måtta måste också inse att det samhälle vi trivs i och klarar av att hantera inte är så bra för andra.
Mina ögon öppnades under min graviditet och efterföljande amning. Det var min hittills längsta period av total nykterhet i vuxen ålder, och det som slog mig var hur utbredd alkoholkulturen är i vårt samhälle. Särskilt på sommaren förekommer alkohol banne mig precis överallt. Till lunchen, på stranden, på picknicken, på balkongen på eftermiddagen, till middagen, till kaffet, på uteserveringar, som pausdryck i gräsklippningen, vid grillen, i bastun, på fisketuren... För att inte tala om alla högtider.
Det finns knappt ett tillfälle där inte alkohol är en accepterad och vanlig ingrediens.
Det här är inte kul om man är nykter. Jag fick till slut ta mig ett snack med min man och be att vi kunde försöka anordna alkoholfria aktiviteter för oss och vännerna. Att det inte skulle drickas alkohol hemma hos oss under julen när jag var höggravid.
Jag ville bara slippa känna mig utanför då och då. Slippa sitta där och sippa på mitt mineralvatten och umgås med mer eller mindre berusade människor. Undrar ni varför gravida blir "tråkiga" och inte följer med på fester? Det är för att ni är så jävla odrägliga.
Fråga vilken bartender som helst om fyllisar är trevligt umgänge för den som själv inte dricker.
Jag tycker inte vi ska sluta dricka. Öl och vin är goda måltids- och sällskapsdrycker. Men vi måste respektera de som av olika skäl inte dricker, de ska inte tvingas vara de avvikande varje gång. Vi måste också anstränga oss för att de ska få ha roligt på sina villkor någon gång. Ibland måste vi av respekt avstå från alkohol.
Alkoholtillverkarna har verkligen lyckats med sina kampanjer. Alkohol finns överallt. Den är en del av vår livsstil. Är det så bra, egentligen?
19 år - och alkoholist
4 kommentarer:
1. Det är ingen som tvingar någon att dricka något. Om dom gjorde reklam för heroin skulle man köpa det då också?
2. Om hon i artikeln är alkoholist så är 90% av alla universitetsstudenter alkisar.
Nej, det är ingen som tvingar någon att dricka. Det har jag inte heller påstått. Och ja, jag tror att det skulle finnas folk som skulle köpa heroin om det såldes, eftersom det finns folk som köper det illegalt.
Många studenter dricker mer än vad som är hälsosamt, men alla är inte alkoholiserade. Det är bevisat i forskning att alla inte är lika benägna att bli beroende av alkohol. Det är orättvist, men vissa klarar inte att dricka ofta utan att bli beroende. Andra kan det.
Min huvudpoäng i inlägget är dock inte att folk tvingas dricka, utan att de (och nu tänker jag mest på vuxna, för ungdomar finns många drogfria alternativ) som inte vill umgås med folk som dricker knappt har någonstans att gå.
Man behöver som jag skriver ovan inte ens vara nykterist, man kan vara gravid, amma, eller ha med sig sina barn.
Jag frågar mig bara varför det är så att det förekommer alkohol nästan precis överallt i vårt samhälle och om det är så bra, eller så kul för den som inte vill dricka själv.
Detta är precis problemet.. Sett någon ungdomsaktivitet som inte med sociala påtryckninar knuffar folk att dricka alkohol..?
Kan f.ö. tipsa om dansmaffian.se
En aktivitet utan alkoholtvång.
Väl talat!! Efter tre graviditeter så kan jag säga att det är samma sak VARJE gång. Och min syster som går uppe i Umeå och vankar över sommaren (med sin första bebis på gång), är gråtfärdig över den nästan påtvingade isoleringen för gravida.
Skicka en kommentar