tisdag 24 juni 2008

Är hårdrockare onda människor?

Är de det? Det verkar fortfarande, tro det eller ej, finnas folk som tror det. En rektor i Gamleby till exempel. Emil Koverot hade fått jobb där som estetlärare, men fick sparken efter en vecka på grund av att han är med i metal-bandet Blodsrit.
Rektorn tycker deras texter är destruktiva och därför anser han inte Emil vara lämplig som lärare.

Det andra skälet, förutom Emils bands texter, handlar om att det finns pingstvänner anställda på skolan. De skulle ta illa upp.

Min man är hårdrockare. Han är till och med en mycket hård hårdrockare rent musikaliskt, han spelar metal. Han har varit med i diverse band i den genren och inget av dem har haft vidare trevliga texter., blod och död och hemskheter handlar de om. Men står han som person för de texterna? Så klart inte. Om alla hårdrockare levde enligt sina texter skulle de vara psykotiska yxmördare hela bunten, och mig veterligen förekommer det inte yxmord i den graden i Sverige att det är möjligt att det förhåller sig så.
Nej, hårdrockare är artister precis som alla andra musiker. De spelar och verkar i en genre där texterna "ska" handla om sådana saker. Publiken förväntar sig det, och följdaktligen låter det så. Precis som dansband "ska" handla om hjärta och smärta, och hiphop om tuffa grabbar och snygga brudar.
Det är en image.

Jag har klagat på min man hårdrockaren många gånger, frågat varför de måste se så arga ut på skivomslagen när de är så snälla och goa i verkligheten, varför texterna inte kan handla om djupsinnig filosofi i stället. Men nej, då skulle det inte vara riktig hårdrock.

Maken påstår att de flesta som spelar och lyssnar på hårdrock gör det för att man får ur sig alla sina aggressioner genom musiken. Jag tror att det kan stämma, för paradoxalt nog är de allra flesta hårdrockare jättesnälla, godhjärtade, belevade människor. De står absolut inte för någon svart människosyn. Tvärtom.

Så att säga att en hårdrockare inte är lämplig på grund av texterna i hans bands musik är löjligt. Det är lika löjligt som att säga att en karatemästare inte får vara lärare för att han kan sparka ihjäl folk. Man måste skilja på artisten och personen, även när det gäller hårdrockare.

Vad som är ännu märkligare är att lärarna som tillhörde pingströrelsen ses som mer lämpliga lärare än Emil. Vet ni vilka hemskheter som står i bibeln, som de säger sig tro på?

Hårdrockare sparkad från sitt lärarjobb
Hårdrockande lärare blev uppsagd
Hårdrockande lärare blev uppsagd

10 kommentarer:

Anonym sa...

man blir till det man omger sig av...människor, musik etc

Nadia sa...

Bästa blogginlägget jag har läst någonsin! Jag är själv hårdrockare och när jag läste artikeln om killen som fick sparken p.g.a. att han spelade metal så var jag bara tvungen att skratta för det är så jäkla löjligt. Håller helt med dig i det du skriver!

Anne sa...

Anonym: Jag förstår inte riktigt vad du menar med ditt svar i förhållande till mitt inlägg, kan du förtydliga dig?

Nadia: Tack så mycket. Bästa blogginlägget någonsin är verkligen inte fy skam!

Daneol sa...

Det som spelar in mer, speciellt inom just black metal, är den konstnärliga faktorn. Jämför med valfri konstgenre och du hittar massvis med "mörka" skapelser.
Det handlar ofta om att bearbeta det som är tungt, negativa tankar och liknande. Bättre att göra det i konst, och viktigt att inte försöka förtränga det rent psykologiskt.
Jag har själv försökt förklara min förkärlek för destruktiv musik (och egentligen konst överhuvudtaget i följande inlägg: http://daneol.blogspot.com/2008/06/varfr-jag-tycker-om-destruktiv-musik.html
Själv är jag en positiv person med ambitioner på att bidra till en bättre värld, trots detta.
Sorry för ett långt inlägg :S

jyttelisa sa...

Kan verkligen hålla med om allt vad du skriver.När jag gick på gymnasiet i Pajala gick jag tillsammans med världens trevligaste kille som också tyckte om hårdrock ock såg de efter min mening hemskaste filmer på bio. Jag ger Ronnie rätt i att man lever sina aggressioner ut i musiken.Och det tycker jag är helt ok.Vi behöver alla nångång avreagera på ett eller annat sätt. Jag skriver ibland när jag jag blir förbannat eller är ledsen.Papper är tacksamt och i ögonblickets känslosvall kan det verkligen hjälpa. Tänk hur mycket kriminellt man undviker.Folk målar av sig,spelar av sig.Det är ett sätt att uttrycka sina känslor helt enkelt.Jag har världens goaste svärson som har empati och är jättemysig att omgås med.Han vill bara gott med andra människor.Jag tycker att de som diskriminerar är de personer som verkligen har ett problem eftersom de inte kan se utöver sin egen nästipp
En stor kram till min underbara svärson och hans lilla familj
Jytte

Brynte sa...

Rektorn har inte påstått att alla "hårdrockare" är onda människor. Inte heller kan du baserat på att din make är kramgo säga att alla hårdrockare är kramgoa eller lämpliga som lärare. Har du läst Blodrits texter? Man är uttalat satanistisk, man hyllar självmord, mord, tortyr och i en text våldtäkter.

Yttrandefrihetsmässigt har Koverot rätt till sina makabra värderingar. Men rektorn, de lärare och elever som har reagerat på detta har också lika stor rätt att ta avstånd från dem. Sedan kunde anställningsförfarandet ha skött smidigare, men det är en annan sak.

Anne sa...

Brynte: Nej, självklart måste det finnas galningar som är hårdrockare precis som det finns galningar som är fjärilssamlare eller elektriker.
Men min poäng är att jag tror att det är väldigt få hårdrockare som verkligen står för och tror på sina texter. Jag känner folk som spelar i ett band med texter som handlar om samma saker som du nämner. På "fritiden" är en av dem troende, en lyssnar på Madonna, en tredje är den strörsta nallebjörnen jag sett till sättet. Det ÄR bara en image.

Min man är för övrigt inte den enda hårdrockare jag känner. Om det var så vanligt att hårdrockare med sådana texter var hemska människor borde vi känna en handfull eller två. Det gör vi inte.

Jag har aldrig i mitt liv träffat en hårdrockare där jag känt obehag vid mötet. Jag undrar om du känner några hårdrockare, Brynte, eller om du också talar utifrån samma förutfattade meningar som rektorn i Gamleby?

Jag hävdar fortfarande att man inte kan sätta likhetstecken mellan ett bands texter och samma bands medlemmars värderingar. Jag har sett för många exempel på motsatsen.

Realist sa...

Hade rektorn på skolan i Blodsrit-fallet varit någorlunda insatt i metal, och konst överhuvudtaget, hade han varit medveten om att Satan i metal i de flesta fall endast är en metafor, som inte ska tolkas bokstavligt. En parallell till Emils fall hade varit att rektorn hade avskedat en sopransångare för att förhärliga krig, genom att sjunga i en av Wagners operor. Vi talar alltså om en form av konstnärlig diskriminering, vilket är lustigt i det här fallet, eftersom black metal är arvtagare till den klassiska musiken, i synnerhet Wagner och den nationalromantiska eran. Metal har varnat oss för den här typen av samhällshyckleri innan och har oftast gjort det i form av ockult symbolik. (se Black Sabbat - War Pigs)

Det är sant att metal utgör ett hot mot den svenska skolans värdegrund, men inte av de anledningar som den här rektorn tror. Metal avslöjar det ihåliga tomrummet mellan raderna: den trotsar demokratins ideologiska fundament och kontrar jämlikhet med styrka och utmaning, den sågar pluralism och hyllar den nationella, organiska kulturen, och den förkastar "mänskliga rättigheter" och uppmanar istället oss att uppfylla skyldigheter och ideal. Men framförallt är metal konst, som intelligent beskriver hyckleriet och dubbelmoralen i vårt samhälle, och använder sig av metaforer och allegorier för att göra budskapet mer svåråtkomligt och esoteriskt. De flesta stora europeiska konstnärer gjorde samma sak på sin tid: Homeros beskrev övermänniskans försök att kringgå massans fördummande tyranni, genom Odysseus' resa hem till Itaka, Dante beskrev den religiösa och moraliska korruptionen i det italienska samhället, genom sin vandring från Inferno upp till Paradiset, Goethe fångade människans heroiska villkor för att förverkliga sig själv utan att slukas upp av passivitet, genom Fausts överenskommelse med Mefistofeles. Men 95 % av mänskligheten greppar inte det esoteriska planet, utan underhålls endast av allegorins yta. Metal utnyttjar samma parallella teknik för att våga uttrycka samhällskritiska idéer, men nu har även allegorierna gått för långt i vårt toleranta folkhem.

http://www.anus.com/tribes/snus/archive/2008-06-28/Varf%C3%B6r_black_metal_%C3%A4r_ett_ho

CrimsonAnna sa...

Som hårdrockare sedan några tillbaks så tycker jag verkligen du beskriver hårdrockarens väsen bra. Får ajg länka till detta kloka inlägg?

Anne sa...

Crimsonanna: Självklart får du det!