tisdag 29 april 2008

Amstetten

Jag tror att jag är den enda bloggaren i Sverige (världen?) som hittills inte skrivit ett ord om Amstetten. Detta beror så klart inte på att det inte berör mig, utan för att det som har utspelat sig i det där huset är så absurt, så verklighetsfrämmande, så sjukt att jag inte vet hur jag ska kommentera det.
Att påpeka hur morbida Josef Fritzls handlingar är verkar rätt meningslöst, det är ju så uppenbart. Det GÅR inte att förstå så det är inte lönt att försöka.

Jag tänker mycket på hustrun, däremot, på hur mycket hon visste, anade, blundade för. För hon måste ha anat. Läs gärna Karin Ahlborgs artikel, mina tankegångar är rätt lika hennes.
Självklart tänker jag på Elisabeth Fritzl och på de tre barnen i källaren. Funderar över om de någonsin kommer att bli tillnärmelsevis återställda och kunna leva normala liv. De har aldrig sett solen, aldrig gått på något annat än ett källargolv, känt vind eller regn.
De har inte träffat några andra människor än varandra, sin mor och sin morfar/far. Visste de att han var deras far? Förstod de hur märkliga liv de levde eller är de så hjärntvättade att de uppfattade sin tillvaro som normal? De hade en TV i källaren, den måste ha gett dem en bild av ett annat liv.

Den lille femårige pojken kan nog ha goda chanser till att få ett normalt liv, men de halvvuxna, äldre barnen? De har aldrig fått någon träning i social samvaro med vänner och andra människor, de har aldrig vistats i folksamlingar. Hur svårt kommer det inte att vara för dem?

Men jag tänker också på barnen ovan jord, deras chock när de får reda på de fruktansvärda sanningarna kring sitt ursprung. Att deras mor och deras syskon funnits meter i från dem hela tiden. Frågan är vilken sorts uppväxt de har haft. Jag tror inte att familjen ovan jord varit helt förskonad från faderns vansinne, även om polisen säger att inget tyder på att något av de andra barnen eller Elisabets sex syskon skulle ha utsatts för övergrepp.
En familj där man under inga omständigheter får vistas i källaren eller ensam i trädgården måste vara dysfunktionell, övergrepp eller inte.

Jag hoppas alla barnen hamnar i goda fosterhem med kärleksfulla fosterföräldrar och får god vård så länge de behöver den.

Så höll han det hemligt för alla
Familjen var i pappans våld
'Barnen kan få ett bra liv'
Natascha vill hjälpa familjen
Dotterns dödliga sjukdom räddade resten av familjen
Polisen: källaren var förbjudet område
"Det är så svårt att förstå"
Här levde hon - i 24 år
Nu erkänner Josef Fritzl
Stor risk för livslånga men
Vill ha makt och kontroll
Så lurade han myndigheterna
Socialtjänsten anade inget
"Vi märkte aldrig något ovanligt"

Inga kommentarer: