Själv älskade jag böcker redan innan jag kunde säga ett endaste ord. Min mamma läste rim och ramsor och jag skrattade. Jag fick högläst godnattsaga tills jag var i tioårsåldern och sedan länge kunde läsa själv, men det var så mysigt att krypa ner under täcket och höra mammas/pappas trygga röst läsa högt ur någon spännande bok. Om det var riktigt spännande smygläste jag några kapitel till under täcket efter att de gått.
I min klass var jag den enda som inte hade svenska som första språk. Trots det var jag även den enda som kune läsa när vi började ettan. Jag bestämde mig för att lära mig under sommaren innan, och gav mig inte förrän jag kunde. Jag var en av de duktigaste eleverna i min klass under hela grundskolan. Och jag är säker på att det var böckernas förtjänst.
Böcker har gett mig mycket. Skratt, tårar, tröst, verklighetsflykt, tidsfördriv, idéer, kunskap, reflektion, insikter, vidgade vyer, längtan till fjärran platser och inre fantasibilder. Mitt liv skulle inte vara det samma utan alla böcker jag har läst. Jag skulle inte vara den samma.
Jag bemödar mig om att läsa för min dotter. Hon är så lagom intresserad av innehållet, hon gillar mest att vända på sidorna i pekböckerna. Men då får hon vända på sidorna. Bara hon tycker det är kul. För böcker ska vara kul, det ska inte vara ett tråkigt måste. Jag unnar alla glädjen att försvinna med näsan före in i böckernas värld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar