I dagarna kommer det att avgöras, säger de som vet, om det blir Obama eller Clinton som blir demokraternas presidentkandidat. Jag har sedan länge haft ett gott öga till Clinton men trots det och trots att det är mot mina principer att heja på någon för att denne ser ut att vinna så börjar jag bli mer positivt inställd till Obama. Dessutom ska han enligt vad jag läst ha större chans att slå McCain än vad Clinton har, och jag spyr om det blir en ny krigsherre i vita huset.
Några funderingar:
- Såg en intervju med en socialantropolog eller dylikt igår, hon undersökte amerikanernas reaktion på sin första kvinnliga presidentkandidat med chans att vinna, och hon hade det nedslående resultatet att det kryllar av (män)niskor som tycker att hon som kvinna ska gå tillbaka till spisen och sluta blanda sig i grabbarnas affärer. Rasism är inte accepterat i USA idag, ingen skulle komma undan med att säga att Obama ska tillbaka till bomullsfältet eller längst bak i bussen, men kvinnoförakt är mer allmänt accepterat.
-Hillary Clinton omnämns ofta som enbart Hillary. Mig veterligen gör man inte så med de andra kandidaterna, de omnämns med efternamn. Varför det? Undantaget är Moby, som på sin blogg kallar dem Hillary och Barack. Hans blogg är för övrigt värt ett besök även om man inte är ett fan, han skriver om mycket annat också på ett underhållande vis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar