Jaha, Charlotte Perelli vann. (Läs om det här eller här eller här)Men det var väl inte det sämsta som kunde hända, det kunde mycket väl ha blivit en trist ballad. Frågan är nu vilken chans hon har i Belgrad.
Jag tror inte hon är hjälpt av att redan ha vunnit skiten en gång, om nu någon minns det. Skulle ni rösta på hon serbiskan som vann förra året om hon ställde upp igen om nio år bara för att hon vunnit förut? Trodde inte det.
Björn Gustafsson gjorde mig besviken med sitt första framträdande, och det andra var inte mer än okej. Men jag frågade mig vad han skulle ha gjort i stället? Vad han än hade tagit sig till så hade han inte kunnat leva upp till sin egen hype. Att då göra om samma sak i kubik var väl det bästa alternativet, och jag måste erkänna att jag skrattade när han gjorde "dirty dancing-lyftet".
När jag ser Christer Sjögren tänker jag på min mormor och morfar. Sjögrens låt är som klippt ur ett tyskt underhållningsprogram av typen de brukade se på lördagkvällarna. I var sin fåtölj framför TV:n, morfar med hörapparaten uppskruvad till max, mormor med cigaretterna inom räckhåll. Frid vare med deras minne, men de hade verkligen dålig smak.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar