Oftast får nyhetsläsning mig att sucka djupt och känna att världen är en hemsk plats full av hemska människor. Därför är det så skönt att mitt i all den sorgliga rapporteringen om jordbävningen i Kina få läsa om människor som räddade livet på andra.
Att en mamma försöker skydda sitt lilla barn med sin kropp är inte konstigt. Instinkten att skydda sitt barn är så stark att ens eget livs värde bleknar i jämförelse. Jag kan utan att blinka säga att jag hade gjort samma sak. Det är dock inte mindre rörande för det.
Men det finns andra exempel: läraren som räddade fyra elever på bekostnad av sitt eget liv, mannen som pratade oavbrutet med sin flickvän som låg begravd i rasmassorna i flera dygn för att hon inte skulle ge upp.
Jag tycker sådana artiklar är nödvändiga, offren måste tydliggöras, få ansikten, framställas som individer för att vi ska känna empati, särskilt eftersom det som hänt är så långt borta, i ett land som de flesta av oss aldrig har besökt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar