torsdag 1 maj 2008

En slags röd kulturfyra

Det är torsdag och därmed dags för kulturfyran igen. Här följer mina svar på veckans fyra kulturrelaterade frågor.

1. En del kommer att gå med i demonstrationståg på första maj. Tyvärr är de flesta slagord som bärs på stora plakat förtryckta av kampanjer från centralt håll. Om du skulle bära ett plakat, vad skulle det stå på det? Om du fick spåna helt fritt alltså. (I Aftonbladet såg jag att moderaternas partisekreterare Schlingman också ska hålla ett Första maj-tal, så känn dig fri oavsett politiskt ståndpunkt att formulera ditt plakat.)

Solidaritet är livsviktigt

2. I samband med tågen på Första maj hålls tal i mängder och en och annan artist underhåller eller eldar massorna. Finns det någon sång eller skiva som du tycker påverkat dig politiskt eller som du tycker är en bra politisk sång?

Som det U2-fan jag är säger jag Love is blindness (nej, inte de uppenbara sunday, bloody sunday eller bullet the blue sky). Låten kan framstå som en simpel kärlekssång, men handlar egentligen om IRA:s bomber som drabbade civila, och kärleken är den till ideologin som gör en blind för rätt och fel. Lyssna på texten och lägg märke till referenserna.



3. Valborg firades med stor pompa och ståt utanför slottet
eftersom kungen fyllde år. Kungar har väl allitd inspirerat sagoberättare. Vilken är din favoritkung i litteraturen eller sagovärlden?

Som Tolkiengeek måste jag säga kung Aragorn.



4. Tänk att det är två helgdagar samtidigt. Kristi Himmelsfärdsdag ska firas med gökotta ute i naturen. Naturromantik. När jag är i naturen, till exempel tar en morgonpromenad, vill jag sällan ha mp3-spelaren med mig, jag vill lyssna på fågelkvittret. Om du brukar ha med dig mp3-spelare: vid vilket tillfälle sätter du aldrig på den? Om du inte har någon mp3:spelare kan du väl berätta varför. Om det är medvetet eller att det bara inte blivit av att du skaffat någon.

Jag har ingen musik i öronen om jag har sällskap eller om jag är ute och går ensam en mörk kväll. Det är en rädsla som lever kvar sedan Haga-mannen härjade i stan. Irrationell, ja visst, men jag känner mig tryggare om jag hör om någon kommer gående bakom mig.

Inga kommentarer: